Tingbok for sorenskriveren i Indre Sogn

A6 1669

/1a

Anno 1669 d/en/ 19 Martij holtis ting paa Ytter Slinde i Norum skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Chrestopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Michel Aaberig och effterschr/effne/ laugretes mend i bem/el/te Norumb och Sogendal▀ skibreder, med gaat folch flere som thinget s°gte [1] .

Olle ěfstedal, Botel Aaberig, Lauridtz Slinde, J°rgen Loffte▀nes, Niel▀ Aaberig, Lauridtz Aaberig.

Joen Faa▀hage af Yttre Sogens fougderj, haffde wed h°yuise H/err/ Commisarius och ambtzforualter off/ue/r Bergenhus ampt Han▀ Han▀ens skrifftelige citation, ladet indsteffne Peder Thorbi°ren▀en Skillestad, formedelst 18 /mercher/ sm°r▀ leye beligende i Fretten i Leganger▀ prŠstegield, ▀om hand sig formener at were nermere odel▀ berettiget, end Peder Thorbi°ren▀en huorom de til forne paa aastedet fra suoren skriffueren welforstandig mand Christen Jen▀en haffuer weret til rette, och derfra henuist til Peder Skiellestadz werende thing han/nem/ adt indsteffne, sine odel▀ breffuer at fremuise etc/etera/ med widere, saa och for thuende aar▀ landschyld Joen Fo▀ehage resterer ho▀ den afd°de leylending paa Fretten, aarlig Ż l°b sm°r, huilchet hand formener Peder han/nem/ b°r at betalle, effterdj hand er b°xelraadig for al gaarden, och iche effter regening haffuer willet hielpe han/nem/ til hans rettigheed imidlertid leylendingen enda boede paa gaarden, d/et/ af dato Bergen 12 Nouemb/er/ 1668.

Effter steffningens paabud til sagen at suare, m°tte vdj rette bem/el/te Peder Skiellestad, och fremuiste Johanes Thorbi°ren▀ens paa ěffre vdj Wigs prŠstegields, ki°be breff paa 2 mel/er/ korens leye wdj Fretten i Thygumbs skibrede, af dato Wig d/en/ 4 Martj 1641. Findes paa skreffuen som f°lger. Anno 1663 d/en/ 28 Ap/rilis/ indlagt och lest for retten paa Feeten bekiender suoren skriffueren Christen Jen▀en m/anu/p/ropria/.

Ydermere af Peder Skiellestad fremlagt et ski°de af Lar▀ Ander▀en boendes paa Metun i Sogendals skibrede, vdgiffuen paa 1 l°b sm°rs leye i bem/el/te [Fretten] til Peder Thorbi°ren▀en med bopel och herlighed af dato Rutll fogde gaard d/en/ 1 Martj 1652.

/1b

Finde▀ paa skreffuen A/nno/ 1663 d/en/ 28 Apr/ilis/ indlagt i rette paa Fetten.

Joen Fo▀hage tilspurde Peder Skiellestad om de 2 meler korns leye i Fretten, blef lougbuden til thinge, forend hand den/nem/ ki°bte eller iche.

Peder Skiellestad der til suarede, at hand ey kunde erindre om det blef lougbuden eller iche, effter▀om hans fader och hand haffuer nu fuldt godtzit offuer to aars tid.

Eller▀ sagde Peder Skiellestad sig iche flere adkombstbreffue at haffue til bem/el/te Fretten, end allerede frembuist waar, dette Joen Fo▀hage begierede beschreffuen etc/etera/.

Joen Fo▀hage satte vdj rette, om Peder Skiellestad iche b°r at betalle han/nem/ de forschr/eff/ne 2 aar▀ rettighed som er 1 l°b sm°r, som han/nem/ af den afd°de och forarmede leylending Peder Fretten resterede, huilchet Peder iche wille forhielpe han/nem/ til da leylendingen boede \paa/ gaarden, endog hand annamet f°rste och thredie aar▀ b°xler, baade af forme/lte/ leylending och han▀ effter kommer, och ey for b°xel wille lade han/nem/ nyde gaarden til brug▀, som dog waar en lodzeyger och odel▀ baaren til, och herpaa waar dom begierendis.

Der Peder Skiellestad blef tilspurt for retten, kunde hand ey benegte, at Joen Fo▀hage joe af hannem haffde weret begierende, at forhielpe til sin resterende landschyld, mens formente det kan han/nem/ iche synderligt wed etc/etera/.

Da er derom saaledis for retten af▀agt, effter▀om Joen Foshage steffner Peder Skiellestad for 2 aar▀ resterende landschyld af Fretten, som er 1 l°b sm°r, och iche wider och Joen siellfuer fremui▀er et skrefftlig widnes byrd, at paa den l°b sm°r er f°d 3 n°d fra 5 uger f°r Jul och til Wor Frue Dag, som wj for 5 ort <L/andsleye/ B/alchen/ 14 Cap/itel/> kand beregne rerer fra 7 ort, huilchet Peder Skiellestad inden lougen▀ tilsagde tid b°r at betalle, eller derfore lide nam och wordering i han▀ boe och godz.

Hederlige och wellerde karel Elias Los haffuer wed Ko/ngelig/ Ma/yestett/ fougidtz skrefftlige citation, ladet indsteffne Peder Jen▀en paa Amble, for han▀ jord ěffregaarden

/2a

som hand formener were nermere beretiget at bruge end Peder Jensen d/er same steds/. Item indsteffndt Anders af FrŠtland, ▀om Peder paa hans gaard, wden hans minde haffuer indsat, med sin b°xel sedel och at fremui▀e. Iligemaade indsteffnt Peder Jen▀en for 40 thylter bord, hand for nogle aar for forleden af hans boer stabel haff/ue/r taged wden hans minde, och den/nem/ ey siden betalt, med widere dets indhold, af dato Flaahammer d/en/ 7 Decemb/er/ 1668. Findes paa skreffuen for de wed kommende louglig at were forkyndt.

Til sagen at suare paa Peder Jen▀ens weygne, effter steffningens indhold m°te for retten hans s°en Jens Peder▀en etc/etera/.

Elias Los for retten indleffuered en beschiechel▀e til Peder Jen▀en, huor hand lader han/nem/ al ěffregaarden for Jul op▀ige, effter▀om hand dertil er nermeste, och den nu er threngende at bruge.

Paa samme beschiechel▀e suarer Peder Jen▀en skriffteligen at hand gierne wil afstaa Elia▀ Lo▀es egen eyende halffue part i ěffregaarden Amble, effter dannemends kiendel▀e, men▀ Olle S°ffren▀ens anpart staar hand hart paa, saa lenge hans breffue staar wed magt.

Elias Los fremeschit Peder Jen▀ens b°xel sŠdel huor med hand waar steffnt til retten, huilchet schal for klare widere deris contracht. Jens Peder▀en suarede at hand den ey med sig haffde.

Jens Peder▀en indgaf sin faders skrifftlige indleg och paszuns(?) suar, paa Elias Lo▀is forhuerffuede steffning etc/etera/.

Noch indgiffuen Olle S°ren▀ens pante breff til Peder Jen▀en vdgiffuen paa 1 Ż l°bs leye i ěffregaarden i Amble med paastaaende sag, imod 140 Rixd/ale/r etc/etera/ af dato Amble d/en/ 6 Martj 1657.

Elia▀ Los fordrer af Peder Jen▀en 2 aar▀ landschyld af ěffregaarden, aarlig penge 5 Rixd/ale/r. Peder Jen▀en formener sig at beui▀e, at samme 2 aar▀ landschyld med deres reygenschab schal were betalt.

Elias herimod protesterer, at wel beui▀e de thuende aars resterende rettighed, ey er indf°rt i deres reygenschab, mens er v=betalt.

/2b

Noch af Elias Los indgiffuen paa v=stemplet papir, Peder Jensen och han▀ saniste afregning, med Peder Jen▀ens egen haand skreffuen, huor Peder da bliffe Elias skyldig penge 33 Rixd/aler/ 2 /march/ 12 /skilling/, med noch et widere effter sam/m/e reygenschabs indhold, af dato 1667 d/en/ 29 Martj.

Dernest indlagt Peder Jen▀ens skrifftlige reygenschab paa v=seyglet papir, slutet fra 1660 och til 1668, som er meget widtl°fftig at igenem see.

Elias Los ellers bereted at Peder Jen▀en b°r komme han/nem/ til goede, som Peder til forne i reygenschabet er gaat givet, for th°mmer och spive hugster 4 R/ix/d/alle/r 1 /march/ 4 /skilling/, huor imod hand haffuer bekommet ho▀ Peder Jen▀ens ki°bmand i Bergen 6 R/ix/d/alle/r som b°r schie Peder til goede i hans skyldige summa, effter dj det alt i deres sluted reygenschab blef for giet.

Jens Peder▀en indgaf en contracht, opreted imellem Peder Jen▀en och Johanes Simen▀en, som til forne bode paa ěffregaarden, huilchet formelder at Johanes, ěffregaarden for Peder Jen▀en haffuer op▀agt, och derfore Peder giffuet han/nem/ han▀ vdlagde b°xel 17 Rixd/ale/r, och forschaffet han/nem/ frj til Enge▀eter, med widere etc/etera/.

Elias Los indgaf hans skrefftlige for▀Št, der udj med formening al ěffregaarden Amble, b°r were nermeste at bruge och be▀ide, effter lougen, och derpaa saauel▀om om de andre parter i steffningen waar endelig dom begierende.

Da er saaledes for retten afschidiget angaaende ěffregaarden▀ brug och be▀idel▀e, Elias Los formener ▀ig at were nermeste beretiget, da er den post optagen til nest hollende waarting, for inden anfredens anfang som holde▀ i Norumb skibrede {optagen}, til betenchende. Til huelchen tid Peder Jen▀en b°r i retten fremblege sin b°xel sŠdel af Elia▀ Los vdgiffuen, huorudj och en contracht dennem imellem opreted, schal findis beschreffuen.

For det andet, belangende de thuende aar▀ resterende landschyld och eller▀ en del widere, effter sluted reygenschab, med sambt de 40 tylter bord, effter Elia▀es beretning, hannem ho▀ Peder Jen▀en b°r komme til goede, da effter▀om Peder foregiffuer at landschylden saauel▀om wel▀om(!!) bem/el/te

/3a

bor schal were betalt, och ey nogen rigtig beui▀ af nogen af parterne derom fremmui▀es, och begge parternes indlagde reygenschaber paa l°▀ papir, med forordningen skreffuet, saa det ey i retten maa eragtes gyldig, da paa dette retten ey formedelst saadanne witl°fftige reygenschaber, andre gaat folches i deres sager til forhindring, schal oppehaldes, b°r da forinden for/schreff/ne f°rst hollende waarting med huer anden i dannemends biwŠrel▀e, gi°re rigtig afreygning, och huis den schyldige sig iche da welwilligen rŠtter, forinden den tid da gaaet, huis retten med f°rer.

Elias Los pretenderde, at huis kost och tŠring hereffter hand paa falde, formedelst Peder Jen▀ens v=louglig ophold, b°r hand hannem igien at erstate etc/etera/

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Gierdtzen haffde til retten indsteffnt Peder Jen▀en i Amble, och effter louglig steffnemaal vde bleffuen, er kiendt at b°de til hans Ko/ngelige/ M/ayestett/ 1 /march/ s°l.

Elias Los haffde til reten indsteffn[t] Johanes Enge▀eter, Torbi°ren Walleberig och Ragnelle H°stager, for en del s/alig/ ěriens Amble skulle were Niel▀ Los skyldig.

Torbi°ren Walleberig berobte sig paa Berent de Nagel och Peder Jen▀en til beui▀ at Elias Los loffued at quitere dennem, for huis ěrien Amble waar skyldig, den tid Elia▀ dere▀ quitantzer fra dennem anamet, huor fore det saaledes til f°rste ting ber/ames/.

Elias Los haffde Torbi°ren Walleberig serdelles indsteffnt for 3 R/ix/d/alle/r 1 /march/ effter rigtig afregning vdj Berent de Nagels och Peder Jen▀ens neruerel▀e, waar han/nem/ skyldig bleffuen. Huilchen gield Torbi°ren i ligge maader benegter, der fore beroer {i lilge} de▀ligste med den post til f°rste ting.

LŠst och forkyndt et ski°de af commisarius Han▀ Han▀en wdgiffuen til Albregt Thome▀en paa Indre Slinde och ěffre Slinde, med °degaarden MandswŠrch der wnder, af dato Bergen d/en/ 4 Decemb/er/ 1667.

Albregt Thoma▀en haffde indsteffnt sin landbunde Niels MandzwŠrch for den °degaard hand bruger, ▀om h°rer han▀ gaard Slinde til, huilchet hand formener er nermeste til at bruge, med widere hans prŠtention, d:

Da effter mellem handling med denem for retten, haffue de saalede▀ i wenlighed forenede at Niel▀ MandzwŠrch wil afstaa sin paaboende °degaard, for Albregt Thoma▀en

/3b

huorimod hand schal giffue hannem til op▀augen penge 10 R/ix/d/alle/r och dennem strax betalle, sig en jord at leye fore paa andre steder, men▀ ellers er Niel▀ skyldig Albregt 3 Rixd/aler/ 4 /march/. Det schal hand betalle Albregt med were paa 3 aars tid, och saa snart queg och creatur er fremf°d, schal Niel▀ gi°re bem/el/te MandswŠrch r°dig, at saaledes schulle v=rygeligen holdes, tilsaugde de huer andre wed haande baand for retten.

Han▀ Morten▀en paa sin gonstige ho▀bundz Je▀per Hansens weygne, haffde indsteffnt enchen R°▀uig for 13 R/ix/d/alle/r 4 /march/ hun er skyldig bleffuen, och derudj indberegnet landschyld och rettighed af hendes paa boende jord for 1667. Och end der foruden landschyld och rettighed for neruerende aar med sampt en del widere Je▀per Han▀en hende self haffuer crediteret, som ey herued kommer.

Till sagen at suare m°te enchens s°n Johanes Rasmusen wdj rette, som ey samme skyld kunde benegte, men▀ begierde thil at betalle.

Han▀ Morten▀en satte vdj rette, och formente hun b°r meste hende▀ gaard, och dog betalle hende▀ resterende rettighed med hui▀ widere hun skyldig er.

I ligemaade haffde Han▀ Morten▀en paa sin ho▀bundz veygne [ladet indsteffnt] Lar▀ Hendrichs/en/ NorenŠs, for al han▀ landschyld och retighed for 1667 och for 1668, med sampt K/ongelig/ M/ayestetts/ koren thiende for begge aar 9 Ż mele [korn]. Bedrager til samen i penge 15 Rixd/ale/r 1 ort 20 /skilling/. Lar▀ kunde ey benegte gielden.

Noch Lar▀ Christopher▀en for 1 landschyld l°b sm°r och penge 4 /march/ 12 /skilling/ for 1667. For neruerende aars landschyld, arbeidz och forn°dz penge 6 Ż Rixd/ale/r 1 Ż ort, tilsamen 10 R/ix/d/alle/r. Lar▀ kunde ey benegte gielden.

Han▀ Morten▀en sate vdj rette, om de iche de▀ligeste for dere▀ landschylde▀ {iche} moduillig indhold, iche b°r lide effter lougen.

Da er saalede▀ for retten af▀agt at de {f.st..(?)} nemblig enchen R°▀uig, Lar▀ Hendrich▀en och Lar▀ Christopher/▀en/ for dere▀ for▀eel▀e, b°r at haffue forbrut dere▀

/4a

gaards fŠst, och betalle dere▀ resterende rettighed, och huis de skyldig bliffuer som forbem/el/te och specificerit, for inden den 24 Apr/ilis/ eller lide nam och wordering i dere▀ boe och formue hor det findi▀, wden eldre dom/m/e det for hindrer.

Ydermere haffde Hans Morten▀en indsteffnt Niel▀ Eygum for 3 Ż mel/e/ thiende koren. Item Olle Bare▀ne▀ for 8 m/eler/ landschyld korn, och Ż R/ix/d/alle/r arbedz penge for 1667. Noch for 1668 arbed och forn°dz penge 8 /march/. Huilched de b°r betalle inden 14 dager, eller lide nam och wordering i deres boe, effter▀om de ey samme fordring benegter, mens den wed gaar.

Anno 1669 d/en/ 16 April/is/ holtis almindelig sagting paa Rutle fougdegaard, for Sogendal och Norum skibreders almue, ofuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Michel Aaberig, och effterschr/effne/ laugretes mend af for/schreff/ne skibreder. Jachob Quamme, Peder Skillestad, Ander▀ Loffte▀nŠs, Niel▀ Gaaruin, Baar Thorestad, J°rgen Loffte▀nes och Olle ěffstedal.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit sate thing och liuste tingfred, och satte ting sampt fredliuste alle af adel och v=adel, af wer▀lig och giestlig stand, deres skauger och eyendeller som seduanligt, och i sŠr Kopang/e/r gaardz skauger effter {deres} welfornemme mand Je▀per Hansens begiering.

Publicerit han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestetts/ paa budne skate breff, paa neruerende aar, af dato Ki°ben/havn/ d/en/ 20 Feb/ruar/ 1669.

Peder Han▀en wed sin fuldmegtige Michel Han▀en haffuer ladet indsteffne Thorgier ělne▀ forá Ż Rixd/ale/r arbedz penge och Ż R/ix/d/alle/r for Ż pund resterende landschyld af Steygen▀ °degaard, huilchen hand b°r betalle vden ophold, vden hand kand skaffe beui▀, fyldest at were betalt, som hand sig paa berober.

Thorgier beuist strax effter med en sŠdel af Peder Hansen selff vdgiffuen at Thorgier Steyg har leueret 2 pund sm°r for 1667, vden rest, der for frj for det Ż pund.

Olle ělne▀es enche waar indsteffnt for 1 l°b sm°r och 1 hud til Peder Han▀en raadmand resterer, til samen 4 R/ix/d/alle/r 1 ort, huilchet Thorgier ělne▀ bereter at Joen Thome▀en nu i winter haffuer betalt, saauel▀om 28 /skilling/ for 7 /march/ sm°r for Johanes ělne▀, som Erich brugte til foren.

Johane▀ Berendtseb Bari▀nes paa Peder Han▀ens weygne, waar indsteffnt for 12 m/eler/ korn, 3 R/ix/d/alle/r, huilchet

/4b

Skach Lauridtzen for retten tilstod, at haffde weret udj Peder Han▀ens hus med, och ey fant han/nem/ eller han▀ hustru hiemme, och derfor leuerede samme 3 R/ix/d/alle/r til s/alig/ Bertel Zeigelker, huilchet hand formoder wel allerede er til Peder Han▀en clareret.

Ingebregt och Berete Wglem indsteffnt rester sm°r 8 /march/ for 2 /march/ 1 hud och Ż meller koren, for 2 ╝ Rixd/ale/r landschyld penge 1 Ż R/ix/d/alle/r, huilchet de bereter at haffue leffueret penge til de▀ betaling til St°rch Knudtzen, som hand loffued at clarere men▀ effter▀om St°rch ey er tilstede, begierede de delation til St°rch hiem kommer. Det ey den/nem/ kunde benegtes.

Siur Aaberig resterer 1 hud for 5 ort och 8 /march/ sm°r, huilchet hand b°r strax at betalle inden lougen▀ til sagde tid.

Gamel Siur Aabergi▀ arffuinger paa deres faders weygne b°r betalle 4 /march/ resterende sm°r landschyld.

For den ene hud begge Siur Aaberig fordres fore, bereter Michel Aaberig med St°rch Knudtzen f°r Jul at haffue fremb sendt, huilchet hand formener wel alerede er betalt.

Olle Goruend resteret 7 Rixort, huilchet len▀manden beretet at Olle Gaaruen haff/ue/r loffued {nu} at clarere nu denne rey▀e hand er til Bergen.

Elling Skiellestad resteret 2 /march/ sm°r for 1667 och 4 meller koren for de 2 /march/ sm°r. Findi▀ Peder Han▀ens sŠdel for sam/m/e aar Ż l°b sm°r, och ingen rest paa skreffuen. De 4 meller koren bereter hand i ligemaade at were betalt, och haffue beui▀ derfore, huilchet liger ho▀ Lar▀ Petter▀en som nu er forrey▀t til Bergen.

Noch rester Elling her foruden som hand wed gaar 4 meller landschyld koren for 1668, huilchet hand inden 14 dager b°r at betalle, eller der fore maa ▀°ges nam och wordering i han▀ boe.

Gunner och Lar▀ R°▀eland resterer effter fordring 1 /march/ sm°r och 2 giedschind. Lar▀ beui▀te at for det aar 1667 de 1 /march/ sm°r fordre▀, findis Peder Han▀ens egen haand fore at were leueret Ż l°b sm°r, vden nogen paa skreffuen rest. Gunner R°▀eland er forarmet, och trygler b°gden om som det ene schind schal betalle, men▀ Lar▀ R°▀eland b°r betalle det halffue schind och Peder Skiellestad \det halffue/ inden lougens tilsagde tid, eller maa s°ges wed nam och wordering.

Aamund Aarěyen indsteffnt for 1 l°b landschyld sm°r for 1667 ľ 3 Rixd/ale/r, huilchen l°b sm°r Jen▀ Petter▀en wed gaar at haffue anamet, och igien leueret til Berent

/5a

Nagel vdj Bergen, som eller▀ han▀ landschyld for 1666 och for 1668, effter comis haffuer anamet.

Lar▀ hu▀mand paa Aarěyien fordres for 1667 penge Ż R/ix/d/alle/r. Beui▀es at Berent Berent▀en haffue den Ż R/ix/d/alle/r paa han▀ faders vegne anamet.

Je▀per Han▀en ombudzmand offuer Kopanger gaard och godtz wed sin fuldmegtige Han▀ Morten▀en haffde indsteffnet hederlig och wellŠrde mand H/err/ J°rgen Paasches raadsmand paa Fladeland, for resterende rettighed af bem/el/te Fladeland, som er paa 1 landschyld \hud/ for 1667 ľ 1 ort forn°dz och arbedz penge ľ 2 Rixd/ale/r for 1668 resterer 1 landschyld hud for ľ 5 ort, restet paa sm°r landschylden 16 /march/, arbedz och forn°dz penge ľ 2 Rixd/ale/r. Han▀ Morten▀en satte vdj rette om bem/le/te H/err/ J°rgen Paasches raadsmandz Jachob Jen▀en, som f°lger paa H/err/ J°rgen▀ veygne gaarden och gaardens brug, iche b°r at betalle, af huis paa gaarden findes, for indf°rte resterende rettighed, eller det wed nam och wordering af huis paa gaarden findis {wed} maa vd▀°ges, effterdj H/err/ J°rgen Paasche sielffue residerer vdj Hardanger, som er lange weye herfra, och derpaa begerede dom.

H/err/ J°rgen Paasches raadsmand foregaf for retten iche at haffue nogen fuldmagt til at leuere den resterende rettighed, men▀ hues hereffter til falder schal hand betalle.

Da er saaledes for retten af▀agt at \H/err// J°rgen Paasches raadsmand, af huis paa gaarden findis, som hand haffuer wdj forualtning, b°r at betalle al forindf°rte resterende rettighed som sig bedrager til ľ 6 Rixd/ale/r 1 ort, forinden 14 dagers forl°b, eller det wed nam och wordering maa vd▀°ges, vden det anderledes i mindelighed med den goede mand, Je▀per Han▀en anderledes kand begaae▀.

{Han▀ Morten▀en} Alle nygifftinger i Sogendal och Norumb skibreder waar indsteffnt, for dere▀ nywŠringstold. De haffuer loffued at betalle til S/ancte/ Han▀ Dag w=feylbarlig, huorpaa de blef giffuen dag och tid.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffde for retten indsteffnt Erich Lar▀en for et kad wide hand forleden aar haffuer giort paa Lar▀ Thorgier▀en. Da effter▀om hand haffuer tient hans Ko/ngelige/ Ma/yestett/ en tid lanng, er han▀ midel iche h°yre at kand vdgiffue end ľ 3 Rixd/ale/r til hans Ko/ngelige/ Ma/yestett/ i b°der, det hand straxens inden 14 {Rixd/ale/r} dager b°r at betalle, eller lide nam och wordering i hans godz huor det findes.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffde til retten indsteffnt Ander▀ Peder▀en Skiellestad, formedelst begange leyermaal med Berete Reyer▀ daatter, som hand formente at hand burde

/5b

b°de til han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestett/ effterá recessen. Len▀manden Michel Naffuer▀eter, sambt {lougretet och den} menige almue widnede wed eed, at hans midel iche tilstrecher at betalle den fulle b°der, huorfore hand effter hans yderste formue, som wj kand for nemme b°r strax at erlege och betalle i b°der til hans Ko/ngelige/ Ma/yestett/ penge ľ 6 Rixd/ale/r. Mens quindfolchet er arm, och haffuer ey klede paa kropen. Er der fore wdj fougden▀ magt at lade den/nem/ straffe paa kropen, effter recessen.

Publicerit en obligation af T°gier Gierdtzen, vdgiffuen til Ander▀ S°ffren▀en, paa ľ 93 Rixd/ale/r, 4 /march/, 11 /skilling/ huor fore hand i pant setter 30 melche och andet hans wng fŠ, af dette Kopanger gaard d/en/ 9 Maj 1666.

Ragnel Thorgier▀en for l°s leyermaal med hans feste quinde skal b°de effter Ko/ngelig Mayestetts/ forordning til Hans Ma/yesttet/ - 2 Rixd/ale/r 1 ort.

Michel Gaute▀en haffde til retten indsteffnt Johane▀ Gutorm▀en for 1 tynde saa koren som Michel haffde giffuet Amund Gunuordallen til op▀agins penge, for sin paa boende gaard Gunuordal, i den mening och for▀Št at Michel schulle Šgte Amundz s°ster, som Johane▀ Gutorm▀en siden bekom, huilchen tynde koren Amundz konne Sygni Knudtzdatter wed h°yeste eed bekrefftet i den mening som forschreffuet staar bleff vdlagt.

Michel formener effterdj samme pigge iche wille echte han/nem/ at Johane▀ da saa fich baade jorden och pigen, at hand han/nem/ b°r den tynde korn igien b°r betalle. Da effterdj her beui▀es {at} med Kiersten s/alig/ H/err/ Peder Ol▀ens at pigen tilb°d Michel at holde sine ord och leye jorden, da suared Michel hand nu iche waar god derfore. Da er sagen optagen til bem/el/te Johani▀es konne til f°rste thing m°der.

Den sag i mellem Elias Lo▀ och Peder Jen▀en ▀om {som} d/en/ 19 Martj sist afuigt til f°rste ting til {bleff} denne bleff optagen, da er nu for retten erschinett bem/el/te Elia▀ Los, och Peder Jen▀ens s°n befuldmegtiget, Jachob Peder▀en, domen at anh°re.

Elias Los tilb°d for retten at igien giffue Peder Jen▀en sinne pantte penger som hand til Olle S°ffren▀en for de halfanden l°bs leye i ěffregaarden, nemblig ľ 140 Rixd/ale/r med paastaaende \sag/ och alt, effterdj hand {dertil} schal were odel▀berettiget til samme gaardz part.

Peder Jen▀ens s°n foregaf at hans fader iche wil

/6a

nogen pante penger aname, wden allene af Olle S°rens/en/ som pantte breffuet haffuer wdgiffuen, och saa derho▀ indgaf en skriffuel▀e paa stemplet papir, fra Olle S°ffren▀en {at} huor hand begierer, at Peder Jen▀en schal beholde sit pant, och ey lade Elia▀ Los det bekomme, med en stor del widere af samme breffuidz indhold, af dato Fuuraa▀ d/en/ 27 Feb/ruar/á A/nno/ 1664.

Elias Los derimod protesteret, at samme skriffuel▀e holder hand for en l°s beretning. Iligemaade foregaf Elias at hand formener det pante bref er stridig imod lougen, effterdj Olle S°ren▀en har forpanted den jordepart bort til et Šffuigt brugeligs pant.

Elias Los endnu som tilforne ▀ate i rette {en} effter hans forige indleg, och war dom begierende.

1.      Effter tiltalle giensuar och denne sags leylighed, da formennes f°rst at Elias Lo▀ er bo▀lidsmand effter lougen, och derfore haff/ue/r tilsagt sin leylending Peder Jen▀en for Jul, ěffregaarden i Amble til fordag for han/nem/ at ledig gi°re.

2.      Er Elias odel▀ b°ren och eyermand til den halffue part i bem/el/te ěffregaarden Amble som Peder Jen▀en tilbyder for han/nem/ at afstaa, effter dannemends kiendel▀e.

3.      Er och Elias Lo▀ odel▀ beretiget til den anden halffue del i ěffregaarden, och nermeste den at ki°be, l°▀e och indfrj nor Olle S°ren▀en ell/e/r nogen i den gren hand er f°d och baaren af, iche formaar (eller behager) at ki°be. O/dels/ B/alchen/ 2 Cap/itel/.

4.      Siger Lands Lougen L/andsleye/ B/alchen/ 14 Cap/itel/. Odel▀mand er nest til at be▀ide den jord hand eyer lod wdj heller end nogen fremede och bruge al gaard▀ens tilligel▀e, dog saa om hand eyer al gaarden eller i det ringeste halffparten, saa hand raader for b°xelen. D/et/ Elias Los beui▀er at hand er odelsmand och eyiere til den halffue part i ěffregaarden med b°xel och herlighed, end beui▀es med en contracht imellem H/err/ Jens Los, paa sin fader H/err/ Samuel Lo▀es weygne, och Olle S°ren▀en opreted, vdj w/el/ wi▀e laugmand Jachob Han▀en och sticht skriffueren Ander▀ Madtzens neruerel▀e i Bergen 1656 d/en/ 11 Decemb/er/ at Olle S°ren▀en schulle nyde for odel och eye ľ 8 meller korens leye i Amble, som H/err/ Samuel i lang tid haffuer oppeboret rettighedz af, men med b°xelen forholdes som til forne, saa den som hid indtil bliffuer til delling, heraf slutes at Eliasis s/alige/ fader H/err/ Samuel Los som til forne waar eyende i ěffregaarden ľ 2 l°ber, och Olle S°ren▀en derimod ichen ľ 1 l°b, f°lde den ret effter lougen L/ands/ L/eye/ B/alchen/ 1 Cap/itel/ at rode

/6b

b°xelen, endog at b°xelen den/nem/ er delt imellem formedelst s°schende skiffte, huilchen ret effter contrachtens indhold och dato, saa som til forne, schulle forbliffue. End widere af samme contrachts effterf°lgende ord, som er saaledes er mens al den effterstaaende grunde leye, af Erme(!) gaardtz och Lillegaards grunder, haffuer ieg Olle S°ren▀en effterlat imod den wellighed, som ieg, som {er} f°r er melt, nu har faaet i \det/ godz i Amble och H°stager etc/etera/. Heraf erfares at H/err/ Samuel Los iche saa som med nogen v=wet haff/ue/r hafft de 8 mel/er/ korens leye fra Olle S°ren▀en, huor fore hand da endelig som bem/el/te burde raade b°xelen, effterdj Olle sielff bekiender at were schied en wellighed wed des afstaaelse och derimod den resterende grunde leye effterlader.

Da effter forschr/eff/ne lougens bogstaffuer kand iche anderledes forstaaes at Peder Jen▀en och den mand Ander▀ Lar▀en hand nu haffuer offuer draget gaardens brug ioe dertil er fremede, tj Peder som en fremed mand, der huerchen er odel▀ boren eller berettiget til ěffregaarden i Amble, haffuer den allene til pant och for▀echring, for en sum penge huoraf hand belligen nyder sin ret effter pante breffuedz indhold, indtil hand sine pante penger bekommer, huelken penger Elias Los hannem nu for retten tilbyder som sig dertil nest odel▀ beretiget beui▀er effter forind f°rte O/dels/ B/alchen/ 2 Cap/itel/.

Effter forber°rte leylighed, er saaledes for retten af▀agt, at for/schreff/ne Elias Los, for han▀ egen arffuelig odel▀ anpart i ěffre gaarden, som Peder Jen▀en fri willigen for han/nem/ haffuer affstaaet effter dannemends kiendel▀e, b°r at erstate och betalle Peder Jen▀en hues b°xel penge Peder kand beui▀e Elia▀ derfore haffuer anamett vden al af kortning, effterdj Peder schal haffue mindet forige leylending af gaarden och han/nem/ en del penge til op▀igel▀e er statet (huelchet Elias dog foregiff/ue/r ey er wetterligt) tj ellers burde belligens skied af kostning, paa for/schreff/ne oppebaarede b°xel, effter▀om Peder haffuer boed lenge paa gaarden til, effter L/ands/ L/eye/ B/alchen/ 1 Cap/itel/.

Den anden halffue part vdj ěffregaarden, som Peder Jen▀en f°lger for et pant af Olle S°ren▀en, for ľ 140 Rixd/ale/r, hand hannem haffuer lont och med forstracht, huilchet brug hand til en fremmed mand haffuer offuer dragett, til <brugs, dog ey for b°xel festet> huor til hand dog sielff er fremmed, nor odels mand det, som fore findes, trenges at be▀ide. ěffregaarden er och iche skifft eller vdbyt arffuingerne til forne imellem.

/7a

Da b°r Elias Los som er odels eyende den ene halffue part, och odel▀ beretiget til den anden halffue part i ěffregaarden, saa och effter forschr/eff/ne contrachtis opleu▀ning, och der paa L/ands/ L/eye/ B/alchen/ 1 Cap/itel/á tilsigel▀e b°xelraadig, were nermeste at be▀ide al ěffregaarden, och effter lougens geme▀ bruge al gaard▀ens tilligel▀e, effter L/andsleye/ B/alchen/ 14 Cap/itel/ , och Elias Los til Peder Jen▀en effter pante breffuidz indhold, pant pengerne {nemblig} strax at leuere. Men▀ der▀om rete odel▀mand, Olle S°ren▀en, eller nogen i den gren ret odel▀ baaren, formaar och behager til den/nem/ ▀elffue samme pant▀atte 1 Ż l°bs leye i ěffregaarden, at frj och indl°▀e, och det hereffter kand trenge at bruge och be▀ide, da handles derom effter lougen. Mens der▀om pengerne iche anam/es/ nyder dog Elias al bruget for billig b°xel, och aarlig landschyld.

Elias Los haffde indsteffnt Thorbi°ren Walleberg for ľ 3 Ri/x/d/aler/ 1 /march/ hand er hannem skyldig, huilchet Thorbi°ren loffued at betalle til f°rst kommende S/ancte/ Hans Dag, skade▀l°s.

H/err/ Jen▀ Bugge haffde indsteffnt Lar▀ Slinde for 1 koe som Lar▀ schal haffue bekommet ho▀ Samb▀on i Str°m▀nŠ▀, som H/err/ Jens Buges merche stod paa, och Samb▀ons quinde effter Niel▀ Klochers beretning wed h°yeste eed fremlede til han/nem/ dentid den blef merchet. PrŠsten H/err/ Jens begierede sin koe igien med leye derho▀, huilchen koe Lar▀ Slinde b°r han/nem/ at leuere.

Anno 1669 d/en/ 19 April/is/ holtis almindelig waarting och sageting paa Quamme tingstue i Solueren▀ tingstue(!!) skibrede, offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Las▀e Quamme, och effterschr/eff/ne laugrettes mend, med gaat folch flere. Peder Molland, Lar▀ Lae, Simen Ki°▀, Knud Houge, Carel Soluj, Mogens Skierffuen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit sating, och liuste thingfred, vnder 8 °rtuger och 13 marcher▀ gr°de, d: item fredliuste alles af h°y och nedrige stand, deres skouger och eyendeller, som seduanligt etc/etera/.

Publicerit hans Ko/ngelige/ Ma/yestetts/ paa buden skate breff paa neruerende aar▀ skat, af dato Ki°benhaffn d/en/ 20 Feb/ruar/ 1669.

Publicerit et ski°de af Anne salig Otte {Ro▀en} Krag til Walberig wd=giffuen til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougitt Christopher Gierdtzen paa ľ 1 l°b sm°r ľ 1 hud och 1 Ż m/elle/ koren med b°xel och herlighed, aff dato Ki°benhaffn d/en/ 22 Martj 1668. I Lomemb.

/7b

LŠst och forkyndt et ski°de af Jen▀ Ra▀mu▀en, Jen▀ Peder▀en, Olle Erich▀en, vdgiffuen til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Gierdtzen, af dato Flaahammer d/en/ 20 Martj 1668.

Peder Han▀en raadmand vdj Bergen wed sin fuldmegtige Michel Han▀en, haffde indsteffnt effterschr/eff/ne Alle Helgen▀ landb°nder, for resterende rettighed som f°lger.

Madz Lomem rester 7 /march/ sm°r, och paa en landschyld hud ľ 2 Ż /march/ penge.

Las▀e Lomem rester for 1667 och 1668 aarlig ľ 1 ph/un/d landschyld sm°r, er penge ľ 2 Rixd/ale/r, huilchen restandz de iche fra gaar, der fore af▀agt for retten, at de forschr/eff/ne restandz inden 14 dager schal betalle, eller det wed nam och wordering maa vd▀°ges af dere▀ boe och godz.

Tie▀ Nagel haffuer til retten indsteffnt sin landbonde Endre Skierffuen formedelst hand indeholt han▀ landschyld och rettighed, af sin paa boende gaard, nemblig ľ 1 l°b sm°r och ľ 4 meller koren, for A/nn/o 1667 offuer den 14 Ap/rilis/. Item endnu resterer for 1668 1 Ż pund sm°r och ľ 4 meller koren, huorpaa hand forleden {aar} h°st bekom ľ 2 n°d for ľ 3 Rixd/ale/r ľ 1 ort, saa hannem nu resterer nor rettigheden for penge an▀laas, penge ľ 3 Ż Rixd/ale/r.

Tie▀ Nagel sate wdj rette, effterdj Endre Skierffuen er en fattig och forarmed mand, som almuen och hand selffe tilstod, och ey han▀ landschyld och rettighed kand betalle. Om hand iche b°r at meste sin gaard, och betalle sin resterende landschyld, eller lide effter K: B/alchen/ 5 Cap/itel/ eller

/8a

och at hand forschaffer en we▀e mand, saa som han▀ broder eller en anden, for resterende rest, och at hand iche schal lide nogen schade paa den tilkomende aar▀ rettighed, saa och paa Ko/ngelig/ Ma/yestett/ paa buden skater, saa erbyder {han} sig at lade han/nem/ derefftter bruge sin gaard, och derforuden wel lonne han/nem/ - 1 tynde koren at saa.

Da er herom saaledes for retten af▀agt, erffterdj Endre Skierff/ue/n Anno 1667 haffuer indesidit offuer d/en/ 14 April/is/ med al sin landschyld och rettighed, endog den mange gange blef af Ti▀ Nagel fordret, och hand nu er en fatig mand, som ey endnu sin forleden aar▀ Ko/ngelig Mayestetts/ paa buden skat haffuer betalt, da b°r Endre Skierffuen effter Tie▀ Nagels protestation at meste han▀ gaard, och dog inden fiorten dager at betalle den resterende rettighed, eller lide nam och wordering i han▀ boe och formue, och saafrembt dertil ingen medel findis {at} haffuer Tie▀ Nagel magt han/nem/ at s°ge effter K/i°be/ B/alchen/ 5 Cap/itel/. Dog der▀om hand forinden 3de sollemercher, som Ti▀ Nagel begierer kand schaffe caution, beholder hand sin gaard ar bruge, effterdj tiden at pl°ye och saa, nu hastig bliffuer i hende, och ey dermed kand oppeholdes.

Olle La▀esen Quamme haffde indsteffnt Peder Knudtzen NŠ▀ for ľ 1 koe som hand haffuer ladet Niel▀ Jen▀en bekomme, formener hand b°r nyde sin betalling. Peder NŠ▀ fra gich ey waar hannem mere end ľ 3 Rixd/ale/r 1 ort skyldig, huorpaa Olle haffuer bekommet ľ 1 koe for ľ 2 Rixd/ale/r.

Da er herom saalede▀ for retten af▀agt, at den \for/schreff/ne/ koe som endnu er i behold, f°lger Olle La▀e▀en, och hui▀ widere Peder bliffuer skyldig nor den/nem/ vdj thuende dannemends neruerelse mellem regnes, schal Peder betalle inden 14 dager, eller derfore lide nam och wordering i hans boe och formue hor det findes.

Madz Lomemb haffde indsteffnt Las▀e Lomem, for det skielderj och vd naffn som til forne haffuer weret i retten, at dermed kunde komme til endtschab. La▀e Lomem m°te for rette.

Ander▀ Alme och Ander▀ i Moe m°te for retten, och probede at de {waar} beschiechel▀e wi▀ til▀purde Simen Knudtzen soldat, huad hannem wetterligt waar, om det vdnaffn som La▀e schal haffue giffuet han▀ konne. Da suarede Simen at hand h°rde engang der La▀e och han▀ konne den tid hun waar fester t°▀ giech och ploched bŠr, da sagde La▀e, kom hid kolle min och eed nogen bŠr med.

Las▀e suarede der▀om hand haffuer giort det, da maate iche andre gi°re det effter.

Denne sag optagen til paa on▀dag, thing bliffuer i Marifieren at ľ 12 mend da kand for▀ambles, effterdj det en Šrr°rig sag angaar.

/8b

Niel▀ Jen▀en haffde indsteffnt La▀e Lomem for en del hand han/nem/ skyldig bliffuer, som bedrager sig til penge effter afregning. Penge ľ 6 /march/ 14 /skilling/, huilchet hand b°r at betalle forinden 14 dager, eller det med wordering maa vd▀°ge▀.

Astrj Alme haffuer for retten indsteffnt Madz Lomem for ľ 2 aar▀ landschyld aarlig ľ Ż l°b sm°r, som hun formener Madz b°r at betalle med forfalden julle /march/, er ľ 4 R/ix/d/alle/r.

Madtz Lomem derimod haffde indsteffnt {nogen} Astrj Alme for nogen rente penge paa han▀ steffdaters wegne, som sig bedrager rigtig offuer ▀lagen til ľ 6 Ż R/ix/d/alle/r, 20 /skilling/, huilchet schal beroe til l°ffuerdag koemer ľ 8 dager at liquideres.

Publicerit en forpantning af Tor Han▀en vdgiffuen til Teffue▀ Joen▀en Skr°der paa alt hui▀ godz l°st och fast, i huor det er eller were kand, vden eller inden by▀, for ľ 1300 slette daller, 2 /march/, 14 /skilling/, af dato Bergen d/en/ 15 Feb/ruar/ A/nn/o 1669.

Til laugting▀mend an neffnt, Olle Ki°▀.

Anno 1669 d/en/ 20 April/is/ effter en welfor▀leylet slodtz citation holtis ting paa Tal▀etter, imellem Han▀ Jen▀en ěrbech, raadmand vdj Bergen, och Christopher Gierdtzen, Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit off/ue/r Indre Sogens fougderj. Offuer werende tilstede b°ygde len▀manden Christen Niel▀en, Peder J°rgen▀/en/ Skieldum, Peder Skaar, Dyre Krogen, Thomme▀ NŠ▀, Pouel NŠ▀, Knud Bringe, Botel Sande.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Gierdtzen indgaf en for▀eyglet len▀herens citation lydende vdj formening, at effter▀om Han▀ Jen▀en ěrbech raadmand vdj Bergen haffuer hannem d/en/ 2 Januarj nest affuigt op▀agt en °degaard, kaldes Talseter, som v=tenchelig aaringer vnder han▀ paaboende gaard Flaahammer haffuer liget til brug▀, da {at} paa det at alting kand gaa louglig och ret til, begierer suoren skriffuerens och vpartidsche laugretes mends kiendel▀e vdj sagen, huor fore Hans Jensen til i dag d/en/ 20 April/is/ til sagen at suare indsteffnes, med widere d/ets indhold/ af dato Bergen d/en/ 20 Januarj A/nn/o 1669.

Denne steffning anuist for mig d/en/ 22 Januarj 1669, och schal \rete/ mig dereffter, ieg eller min fuldmegtig. Han▀ Jen▀en ěrebech e/gen/ h/aand/.

/9a

Denne steffning er anuist for mig, herpaa S°rum gaard i Lyster, kiender ieg d/en/ 4 Feb/ruar/, Kiersten K°ningham, m: m:

Noch indgiffuen af Christopher Gierdtzen han▀ skrifftelige indleg, sluten de paa han▀ steffning, i formening hand hereffter, som hid indtil han▀ liff▀tid, och effter hannem mand effter mand, belligene▀ b°r at nyde Thalsetter tilbrug▀ vnder Flaahammer, med widere des indhold, af dato Flaahammer d/en/ 20 Ap/rilils/ 1669.

Noch af Christopher Gierdtzen indgiffuen s/alig/ Lars S°ffren▀ens dentid forualter offuer S°rum gaard och godz, hans vdgiffuen b°xel bref paa bem/el/te {S°rum} Talsetter, at nyd sin och sin hustrues liffstid effter lougens geme▀ af dato S°rum gaard d/en/ 2 Sep/tember/ Anno 1652. Lauridtz S°ffren▀en m/anu/ p/ropria/.

Noch indgiffuen Hans Jen▀en ěrbech▀ queteringer, for thuende thredie aar▀ b°xler, som er anamet och oppeboret 1663 d/en/ 27 Octob/er/ och for 1666 d/en/ 16 /October/ [2] .

Noch indgiffuen en beschiechel▀e af Christopher Gierdtzen til Olle Hucheberg och Peder Skieldum, thuende de elste mend vdj Lyster skibrede at de wille widne deres sandhed, huad den/nem/ er beuost huor Taldsetter haffuer weret vnder til brug▀ af gamel tid, af dato Flaahammer d/en/ 24 April/is/ 1669.

Hertil suarede de i mening lydende, at Thal▀eter haffuer legit vnder Flaahammer, som de haffuer h°rt af dere▀ fordre(!!), saa och af s/alig/ Ingerj Sande en konne paa 147(!!) \aar/ gamel och s/alig/ Anne Skieldum offuer 90 aar g/ame/l, at {de haffuer} Thaldseter haff/ue/r legit vnder Flaahammer offuer 300 aar, det widner Peder {Niel▀} Frandtzen och Iffuer Niel▀en med dere▀ egen hender. Actum et supra.

Peder Skieldum en mand paa 80 aar g/ame/l effter steffnemaal m°te for retten, och effter h°yeste eed probede lige effter de same ord som beschiechel▀en om melder.

Peder Skaar, en suoren mand paa 80 aar g/ame/l, f°d och boren herudj Lyster, effter h°yeste eed probede at hand aldrig andet haffuer h°rt at Thal▀eter joe, vdj v=tenchelig tid haffuer liget vnder Flaahammer \effter/ som och i beschiechel▀en findes.

Ydermere indgiffuen af Christopher Gierdtzen \giendpart af/ den be▀igtel▀e som er schied effter Ko/ngelig/ Commission, af Han▀ ěrbech, Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit, {och} suoren skriffueren och lougreti▀mend, huorudj findis indf°rt Flaahammer med /trende [3] / vnderligende °degaarder, kand skatte aarlig af ľ 7 Ż l°ber sm°r, d:

Til sagen at suare m°te vdj rette Han▀ Jen▀ens b°ren▀ skollemester <Otte Maltesen>, som indgaf en skrifftlig vnder Han▀ \Jen▀ens/ egen haand

/9b

i mening forlydende, effter▀om hand til d/en/ 20 April/is/ af hans welŠrede suaager Christopher Gierdtzen, wed slodz citation er steffnt at m°de paa Tal▀eter, som hand och hans formend wed b°xel fra S°rum gaard bekommet haffuer, effterdj hand ey ▀elf kand m°de for hans befalling▀ pligt skyld, och andre h°yn°duendige aar▀ager, da begiere▀ op▀etel▀e i sagen til h°ste tinget, at m°de effter samme steffning, paa det hand kand haffue tid ochá risbid at s°ge prob och widni▀byrd, d/ato/ Bergen d/en/ 13 Apr/ilis/ 1669. Han▀ ěrbech Jen▀en m: m:

Christopher Gierdtzen herimod pretenderet, Han▀ Jen▀ens vndschyldning och begiering finde▀ iche louglig, men▀ at hand effter opschrefft paa steffningen med han▀ egen haand, b°rde hannem at suare.

Bemelte Otte Malte▀en strax wigte fra retten, och ey widere wille suare, eller nogen af▀igt anh°re, eller til sagen at suare. Huorfore wj ey noget wed sagen kunde forrette, mens retten denne gang op▀agt, och effter Hans ěrbechs begiering och derpaa Christopher Gierdtzens sambt°che, sagen til h°ste tinget optagen.

Anno 1669 d/en/ 21 April/is/ holtis almindelig waarting paa Hunshammer tingstue i Marifier skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, och effterschr/eff/ne lougretesmend i bem/el/te skibrede. Olle Joranger, Peder Thorffuj, Ingebregt H°ye, Jen▀ Fett, Tosten J°ranger, Las▀e H°ye.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit sate ting och liuste tingfred, vnder 2de °rtuger och 13 /skilling/ gr°de, sampt fredliuste alles af h°ye och nedrige stand, deres skauger och eyendeller, saa som seduanligt d:

Publicerit han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestetts/ naadigste paabuden skate breff, af dato Ki°benhaffn d/en/ 20 Feb/ruar/ A/nn/o 1669.

Publicerit it ski°de af welb/yrdig/ Axel Vrup vdgiffuen paa Lae som skylder aarlig ľ 2 pund sm°r och ľ 2 m/eller/ koren, til Christopher Gierdtzen, af dato Ki°benhaffn d/en/ 21 Martj 1668.

Publicerit et ski°de af welb/yrdig/ Helle Ro▀encrantz, s/alig/ H/err/ Niel▀ Trolle▀ paa en del godz til Christopher Gierdtzen, blant andet ľ Ż pund sm°r i Echem i Marifier skibred, af dato Haffnj d/en/ 21 Martj 1668.

Publicerit et ski°de af Teffues Plat vdgiffuen til Christopher Gierdtzen paa Ż l°b sm°r▀ leye vden b°xel i MŠlem, af dato Marem d/en/ 5 Martj 1668.

Publicerit et {ski°de} pante breff, af Thor Han▀en vdgiffuen paa 1300 slette daller, 2 /march/, 14 /skilling/, huorudj hand pant▀eter alt han▀ godz l°st och fast, med widere, Berge/n/ d/en/ 15 Feb/ruar/ 1667.

/10a

Effter afregning for retten imellem H/err/ Han▀ Pouel▀en {bleff} och Theffue▀ Plat, bliffuer Theffue▀ skyldig ľ 12 R/ix/d/alle/r, som til h°sten skade▀l°s schal betalles, som paa obligationen bleff antegnet.

H/err/ Han▀ Pouel▀en haffde indsteffnt Andfind Lae for en del effter afregning som sig bedrager til penge ľ 6 R/ix/d/alle/r, 3 ort, 23 /skilling/. Derforuden prŠsten▀ och kierchen▀ tiende for 1667 ľ 1 /t°nde/ koren for ľ 2 R/ix/d/alle/r, for 1668 ľ Ż /t°nde/ koren ľ 1 R/ix/d/alle/r.

Noch resterende landschyld for 1667 ľ 1 hud for 5 ort och <5 m/eller/ korn for ľ 5 ort>, for 1668 ľ 2 ph/un/d 18 /march/ sm°r ľ 1 hud och 5 m/eller/ koren for 5 R/ix/d/alle/r 1 ort.

Olle Dagfindtzen iligemaade haffuer indsteffnt Andfind Lae for landschyld och rettighed af han▀ brugende gaard, for 1667 ľ Ż l°b sm°r, och 2 m/eller/ koren, och for 1668 ľ Ż l°b sm°r och 2 m/eller/ koren, til samen ľ 4 Rixd/ale/r. Noch han▀ 3die aar▀tage forfalden 1666, penge ľ 2 Ż ort, al denne foreschr/eff/ne landschyld {och} retighed och tiende, bengter(!!) ey Andfind ioe med resterer. Parterne begiered dom off/ue/r bem/el/te Anfind.

Effter afbedel▀e och mellem handling for retten, haffuer Andfin Lae forpligtet sig for retten, at der▀om forschr/eff/ne han▀ jordeygere wil beuilge han/nem/ at bruge sin jord dette neruerende aar, da schal hand oprigtig {be} til f°rst kommende h°st <Michaelj> betalle al forschr/eff/ne landschyld och rettighed, med sampt til kommende aar▀ landschyld och rettighed, skades l°s, eller de vden \widere/ loug och dom maa haffue frj indtredende til al affuel och wegst paa gaarden, saa och til for▀echring hensteller imidlertid alt han▀ godz och formue, fŠr och queg, inted vndertagendes, indtil de deres forschr/eff/ne rettighed med sampt Ko/ngelig Mayestetts/ skater, wordir betalt, saa och huis hand H/err/ Han▀ Pouel▀en effter den aparta reygning, som endnu schal schie i thuende dannemends neruerelse bliffuer skyldig, och saa sin gaard at haffue forbrut, och strax at affuiged.

H/err/ Mougens Skanche haffde indsteffnt Johanes Findtzen for 1 R/ix/d/alle/r bygnings penge, och 1 m/elle/ koren i tiende. Det haffuer Johanes loffued at betalle, strax til H/err/ Mougen▀ Skanche, som och for retten bleff kiendt billigt.

Niel▀ NŠ▀ haffde til retten indsteffnt Carel Weyen for en hest hand ki°bte. Carel bereted hand ey waar steffnt.

Anno 1669 d/en/ 24 April/is/ holtis almindelig waarting i Aardal skibrede, paa Leygried tingstue, Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Olle Leygried, och effterschr/eff/ne lougretesmend i bem/el/te sk/ibrede/. Tommes Aspremb, Olle Semb, Erich Suallem, Olle Bagge paa Ornes, Erich PrŠsteg/aa/r/d/, Endre Aab°lle.

/10b

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit sate ting och liuste thingfred, sampt fredliuste alles af h°ye och nedrige stand, deres skouger och eyendeller, som seduanligt d:

Publicerit han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestetts/ naadigste paa buden skatte bref, paa neruerende aar▀ skatter, af dato Haffnj d/en/ 20 Feb/ruar/ 1669.

Publicerit it ski°de af \welb/yrdig// Axel Vrup til Geteberig vdgiffuen til Olle Skulle▀en Bage, paa ľ 2 l°ber och 1 pund sm°r i Semb, med b°xel och herlighed, som Peder paa boer, af dato Ki°benhaffn d/en/ 21 Martj 1668.

Christopher Gierdtzen den yngre sidtzhafftig paa Hofland i Aardal, wed Ko/ngelig/ Ma/yestett/ fougitz skrifftlige steffning haffuer indsteffnt Thorsten Herey for en del th°mmer hand haffuer hugen i Aaffredal[s] skouger, huilchen skoug Christopher formener han/nem/ til kommer, och derfore lader arestere for/schreff/ne hugen th°mmer til sagen▀ vd f°r, med widere d/ets indhold/, af dato Flaahammer [den] 13 Feb/ruar/ 1669.

For/schreff/ne steffning effter opschrefften fantis louglig lest och forkyndt, huoreffter Thorsten Herey m°te for retten, til sagen at suare.

Af Christopher Gierdtzen indgiffuen gamel Christopher Gierdtzens ski°de paa bem/el/te Aafredal skouger, med sampt Thosten Herey▀ sambt°che och odel▀ rettes afhendel▀e paa bem/el/te ki°b, af dato Her°e d/en/ 22 /November/ [4] 1660.

Herimod pretenderet Torsten Herey, at hand iche haffuer solt eller afhendt den skouge teyg, eller sin odel▀ret dertill som hand det omtuestige th°mmer haffuer hugen, tj hand ey widere haffuer soldt end til Brust°e, paa den °ster side [af] elffuen, och det {det} med et prob▀bref beui▀er, af Erich och Peder Quest vdgiffuen, at hand er eyendes neden fore d:

Christopher Gierdtzen indgaf et beschiel▀e widne til Throel▀ Jachob▀en, Peder Semb och Olle Helleland, huilchet prob af den/nem/ indeholder, at Jen▀ Ander▀en til spurde Thosten Herey, om hand wil staa effuentyr med han/nem/ at induinde wed loug och ret Masterhougen, da suared Thosten, ney, mens der▀om Jens Ander▀en kunde induinde det, schulle hand nyde det alt vnder det forige ki°b, det de wed deres eed will bekreffte nor paa esches, af dato 1668 d/en/ 13 Januarj. Item 1669 d/en/ 22 Feb/ruar/.

/11a

Effter▀om denne sag befindi▀ at were en aastedz sag, som iche wel kand kiende▀ wdj paa dete sted, da er sagen optagen at ordelle▀(?) paa aastedet, med aller forderligste leylighed {huor} til huilchen tid Thosten Herey maa giffues war▀el, saa och indsteffne de prob och widni▀ byrd, Christopher Gierdtzen, som bem/el/te haffuer beschiechet, om Thosten Her°s afstaael▀e paa Masterhougen, huor parterne da schal wederf°res hues ret er. Imidlertid forbliffuer det hugen th°mmer vnder forschr/eff/ne arest, vden parterne forinden i andre maader anderlede▀ kand forenes.

Effter at dette som forschreffued staar, waar af▀agt, bleffue parterne saa forenede, at Thosten Herey och han▀ hustrue Ingebor Ol▀datter, deres liff▀tid, schal nyde at huge aarlig i Masterhougen ľ 5 tylter th°mmer, och den/nem/ aarlig at schiere frj paa Christopher Gierdtzens sag i ěffre Offerdallen, dog at betalle deraf sagemesterens l°en och kaast, och effter deres d°d, Masterhougen {och} tillige med den anden Aaferdals skoug <som effter ki°be breffuet er afhendt> at tilh°re Christopher Gierdtzen, han▀ hustrue och arffuinger for huer mandz til talle at bliffue skade▀l°s, holden, bem/el/te Thosten hustru for reten med same contracht wel war forn°yet.

Jachob Moen haffde til retten indsteffnt han▀ hustrues broder Haaffuer Hestetun for ľ 1 l°b▀ leye i Hestetun, ▀om Jachob Moen haffuer indl°st, f°rst 18 /march/ af, ho▀ Willem Thome▀en for ľ 20 Rixd/ale/r, och for det °ffrige giffuet Haaffuer och de andre s°schende ľ 20 Rixd/ale/r for deres anpart, och for han▀ egen kones arffuelod penge ľ 4 Rixd/ale/r. For Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ odel▀skat som Jachob Moen haffuer betalt imidlertid er ľ 5 R/ix/d/alle/r, 1 ort, 6 /skilling/. Item for noget godz Haaffuer Hestetuns s/alige/ fader Olle Haaffuer/▀en/ nemblig ľ 8 schind, som kom Jachob Moen▀ konne til, hand i Oplanden haffuer soldt, som hun arffued effter hendes s/alige/ moder. Effter▀om Haaffuer och Jachob Moen▀ konne er allene s°schende til faderen, huorfore hand effter beui▀ haffuer oppe boren 10 R/ix/d/alle/r, bel°ber sig in summa ľ 59 R/ix/d/alle/r, 1 ort, 6 /skilling/.

Da effter mellem handling, bleffue parterne for retten saaledes som effterf°lger i wenlighed forenede, at bem/el/te Haaffuer nu strax schal erlegge och betalle til Jachob Moen ľ 9 R/ix/d/alle/r, 1 ort, 6 /skilling/. De effterstaaende ľ 50 Rixd/ale/r schal Haaffuer betalle til nest och f°rst kommende h°st Michaelj \25 R/ix/d/alle/r aff/ och resten som er ľ 25 R/ix/d/alle/r at betalle til Michaelj {166} 1670. Imidlertid haffuer hand til west vnderpant och for▀echring, pant et samme l°bs leye i Hestetun, til sumens rest bliffuer betalt, ▀aa Jachob Moen schal werde skade▀l°s holden.

Men▀ eller▀ resterer Haaffuer Hestetuns s°ster Ingeborig Ol▀datter 4 /march/ odel▀ godz, som Jachob Moen ey wed komer, den/nem/ schal Haaffuer hende betalle, med ľ 4 aar▀ resterende {aar▀} landschyld, och huad widere landschyld hende resterer, betaller Jachob Moen.

/11b

Berent de Nagel haffde til retten indsteffnt len▀manden Olle Leygrid, formedelst hand wille forhindre han/nem/ det brug hand haffuer paa Tholdtzgaard, d:

Da effter mellem handling af parterne, blef de saaledes forenet at Berent de Nagel haffuer af▀taaet Tholdzgaard▀ brug for Olle Leygrid, och det strax at afuige. Derimod schal {Ber} Olle Leygrid betalle til Berent de Nagel for han▀ afstaaelse <vden ophold strax> - 25 Rixd/ale/r. Dog haffuer Olle at gi°re sig af kortning i den summa hand til de Oplendinger for Tholdzgaarden▀ ki°b skyldig er, penge ľ 14 Rixd/ale/r som Berent de Nagel til den/nem/ effter beui▀es lydel▀e paa \same/ Tholdzgaardens ki°b haffuer leffueret, huilchen beui▀ til Olle strax blef leueret, sig til effterettning, och dermed schal al deres {ki°b} v=enighed oph°re, och Olle Leygrid rollig at bruge den part Berent de Nagel eyer och tilh°rer i Leygrid, och bliffue hannem en lydig leylending, effter Lands Lougen.

Olle Leygrid blef eller▀ leueret af Berent de Nagel sit b°xel bref, och quitering for odel▀ skaterne, med sampt et bref fra H/err/ Pouel Fri▀ skreffuen, om den gaardz ki°b.

Ellers bleffue de forenet at Olle schal betalle ľ 16 R/ix/d/alle/r i penge och ware, forend hand rey▀er til byen, och resten til h°sten.

Anno 1669 d/en/ 26 April/is/ holtis almindelig waarting paa Thynumb thingstue i LŠrdal▀ skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Giertzen, b°ygde len▀manden Joen Stynumb, och effterschr/eff/ne lougretes mend Anold Tynumb, Mogen▀ Richem, La▀e Moe, Olle Helleland, Andfind Quigne, ěrien▀ Thyum.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit sate ting och liuste thingfred, sampt fredliuste alles af h°y och nedrige stand, dere▀ skouger och eyendeller, saa som seduanligt d:

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit lod til retten fremf°re de quindfolch Ragnelle boedeye, at anh°re hui▀ klagter, prob och widne▀byrd, offuer hender endnu kand fremf°re▀.

Petter Kramer frem kom, och beklagit sig, at bem/el/te Ragnele haffuer loffued han▀ konne ont, for en thoe aar forleden, huilchet och er effter kommet, at hende en stor suaghed med sting igiennem hendes hoffued och igiennem hendes liff, saa hun holt wed sengen dereffter paa ľ 12 vgers tid. Det hand med Ander▀ Vnder Berget, och han▀ konne Ingebor

/12a

agter at beui▀e, huilchet nu til thinget af len▀manden er indsteffnt, och dog ey m°t for retten.

Effter▀om de▀e paa berobte prob och widni▀byrd ey m°tte for retten, begierede Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit endnu op▀etel▀e i sagen til neste thing at for/schreff/ne widnesbyrd dereffter louglig steffnemaal kand m°de, faar at gaae▀ hues ret er.

Peder Han▀en raadmand vdj Bergen wed sin fuldmegtiger Melchel Han▀en, haffde ind citerit A▀grim Seltun, for resterende landschyld for 1667 och 1668, aarlig ľ 2 Ż pund sm°r.

A▀grim Seltun m°te for retten, och foregaf at landschylden for 1667 til Peder Han▀en er betalt, det hand med en sedel som nu er til Bergen wil beui▀e.

Da er herom saaledes for retten af▀agt, at A▀grim Seltun schal betalle for/schreff/ne thuende aar▀ resterende retighed, inden halff maaneds forl°b, saa frembt hand iche effter hans l°ffte kand fremui▀e quitering. Huis iche maa det wed nam och wordering vd▀°ge▀.

Las▀e Houge haffuer til retten ind steffnt Olle Knudtzen for en del penge hand haffuer fordult, som han▀ s°ster wed kom och siden dog, effter foregaaende forbandel▀e, schal haffue gaaen til bekiendel▀e, och fra sig leueret ľ 9 R/ix/d/alle/r penge och ľ 1 sengeuŠr, och saa effter La▀e Houges beretning endnu schal resterer vngeferlig effter deres for▀lag, wed ľ 41 Rixd/ale/r.

Jo▀ep Ăren m°tte i rette paa bem/el/te Olle Knudtzens weygne, men▀ effter▀om sagen angaar Olle Knudtzens Šre och welfŠrdt och strecher sig at an▀ee til en tyffue sag, b°r Olle Knudtzen selff til f°rst hollende thing at m°de per▀onlig i retten, huor da schal handles hui▀ ret er. Til huilchen tid dere▀ prob och widne▀byrd paa begge sider schal indsteffnes d:

Jachob Suingel haffde til retten indsteffnt Guner Woldz konne, formedelst hands konne af ki°bte hende forleden aar thuende °xen, och iche bekom widere end den ene °xe, och saa af wrede och hastmodighed, skielde Jachob for en skielm, ind til hun bekom ľ 1 R/ix/d/alle/r Jachob hende waar skyldig, for det ene n°d hand bekom.

Guner Woldz konne kom for retten, och erscheleret Jachob Suingel for en erlig mand, och hui▀ taldt waar schiede af hastmodighed, och tilb°d Magdelene eller Jachob Suingel ľ 1 koe eller en quige i steden for den °xe \som/ bleff bort ▀oldt, och saa betalle hende resterende penge saa och {w..} for dete n°d effter dere▀ foring, och dermed blef en forligt sag, och saa af taldt paa begge sider.

/12b

Madtz Johane▀en paa Borgen, for begangen leyermaal med han▀ troloffued feste quinde. Af sonet med Ko/ngelig/ Ma/yestett/, gaf 9 ort.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste paa buden skate breff, af dato Haffnj d/en/ 20 Feb/ruar/ 1669.

Publicerit welb/yrdige/ Hille Ro▀enkrandtzis ski°de, paa en del jorde godz til Christopher Gierdtzen, blant andet ľ 1 l°b sm°r i Moe i LŠrdal, af dato Ki°benhaffn d/en/ 21 Martj 1668.

Publicerit et ski°de af H/err/ Lyche paa Lindaa▀ vdgiffuen til Eyner Hu▀em paa ľ 1 l°b sm°r och 4 meller koren▀ leye i NŠ▀ paa Borgen, af dato Lindaa▀, d/en/ 17 Martj A/nn/o 1669.

Publiceret it ski°de vdgiffuen af comissarius Han▀ Han▀en och Peder Han▀en paa ľ 1 l°b sm°r och 1 giedschind i FŠrresta med b/°xel/, af dato Bergen d/en/ 23 Martj 1669 til Peder Andphinsen.

Anno 1669 d/en/ 4 Maj holtis almindelig waarting paa Fragstuen▀ tingstue i Lyster skibrede, offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit offuer Indre Sogen▀ fougderj, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Christen Niel▀en och effterschr/eff/ne lougrettis mend. Knud Herj, Tome▀ NŠ▀, Pouel Ne▀, Knud Bringe, Peder Rebnj, Ellend Hougen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit satte ting och liust tingfred som seduanligt. Item fredliuste alles af h°y och nedrige stand, dere▀ skouger och eyendeller, at ingen sig dermed befatter vden loug och minde.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste paa buden skatte bref, af dato Ki°benhaffn d/en/ 20 Feb/ruar/ A/nn/o 1669.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste bref och befalling, at ingen smaamynt som skiellinger, 2 schiellinger och 4 /skillinger/, maa af fremede steder indf°res, d/ato/ Ki°benhaffn d/en/ 18 Martj 1668.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit paa Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ \weygne/ lod forbyde, at ingen sig hereffter maa fordreste at hugge eller huge lade nogit sage-th°mmer vdj Almendingen, men▀ huem dertil er beretiget at huge th°mmer til dere▀ gaarders reperation.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffde til retten ladet indsteffne Erich til forne boende paa Bollingberig, for en l°b landschyld sm°r

/13a

Peder Han▀en raadmand vdj Bergen han/nem/ fordrer for A/nn/o 1667. Da bleff af den gandsche thing almue widnede at ey ľ 1 /skilling/ midel findi▀ ho▀ han/nem/ det med at betalle, och haff/ue/r for armod schyld, opgiffuet gaarden.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Giertzen och Jen▀ Christen▀en {raadmand} borger vdj Bergen, m°tte frj willigen for retten, och af os waar begierende at wj den/nem/ wed dom och af▀egt wille at skiellie, om en i ring dennem ind falder ang\aaende/ af en b°xel vdj Lauolden, huilchet Christopher Giertzen formener hannem er och b°r were tilh°rende, som er st°rste lodzeyger til gaarden. Jen▀ Christen▀en derimod formente at han/nem/ b°xelen af sin anpart, som hand haffuer sig tilki°bt af odel▀manden Thomme▀ Han▀en, nemblig aarlig ľ 1 l°b och 4 /march/ sm°r med b°xel och herlighed, effter de▀ ki°be breffuidz widere indhold, af dato Bergen d/en/ 11 Decemb/er/ A/nn/o 1666 etc/etera/ b°r at til kom/m/e effterdj det er saaledes kommen paa s°schende skiffte, tilmed haffuer Christopher Giertzen tilhandlet sig af andre smaa parter en del i samme gaard, huorued hand er bleffuen st°rst lod dellig, tj eller▀ waar Thomme▀ Han▀en tilforne h°yeste lodz eygende, med widere han▀ formening, etc/etera/.

Christopher Gierdtzen herimod suarede at Thom/m/e▀ Han▀en iche haffuer rettet sig effter lougen, och han▀ godz loug b°den och ey heller effter det skiffte bref och derpaa opretede contracht, effter s/alig/ Maren Ander▀ Lar▀ens, af dato Lauold d/en/ 31 Maj 1664 som forklarer at huem ▀om haffde eller bekom den st°rste {ret} lod wdj en gaard, da schal de som smaa parter bekom, af hende dett til den/nem/ /march/ af det som b°xel er ho▀ for ľ 3 ort, och /march/ af det vden b°xel, for ľ Ż R/ix/d/alle/r, huilchet Christopher Gierdtzen tilbyder Jens Christen/sen/ paa sin s°n Welchen Christopher▀ens weygne, som schal were det nermere odel▀ berettiget end Jen▀ Christen▀en, och der▀om Jen▀ iche wel {ki°be} dereffter sin part affhende formener hand dog effter lougen were b°xelraadig. Herom waar begge parterne endelig dom begierende.

Da effter▀om til denne sag h°rer nogen betenchende, da haffue wj sagen effter recessen paa 6 vger▀ tid optagen, huor parterne da effter war▀el, haffuer at m°de herpaa Fragstuens thingstue, schal dennem wederf°re▀ hue▀ retten medf°rer.

Endnu widere haffuer Christopher Gierdtzen och Jen▀ Christen/sen/

/13b

en string om b°xel vdj en gaard kalde▀ Sanduig, huorudj Christopher Gierdtzen effter thuende ki°be breffuer, saa som af S°ffren Christen▀en sig haffuer til forhandlet ľ 1 l°b sm°r och 2 meller koren med b°xel och herlighed, af dato Bergen d/en/ 15 Martj 1665.

Item af Jen▀ Ra▀mu▀en ľ 1 hud vdj Sanduig med b°xel och herlighed, ki°be breffuet at dato Flaahammer d/en/ 20 Martj 1668.

Derimod er Jen▀ Christen▀en eyendes vdj bem/el/te Sanduig ľ 1 l°b sm°r och 2 meller koren, som Jen▀ Peder▀en han/nem/ haffuer soldt och affhendt, med b°xel och herlighed, ki°be breffuet dato Sterj d/en/ 4 Januarj 1667.

Christopher Giertzen formener at hand som h°yste lodz eygere til denne gaard, b°r were b°xel raadig, och Jen▀ Christen▀en ey nyde den ret, som Jen▀ Peder/sen/ paa sin hustrues weygne imidlertid hand haffde godtzet n°d, efftersom det den tid waar vdj s°schende skiffte, <och sam/m/e gaard ey er vdstenet men▀ altid weret en mand brug▀ tilforne> och nu er kommen til en fremed mand och godtzet ey effter lougen forend hand ki°bte er bleffuen lougb°den, dog for wenschab schyld til b°d Christopher Gierdtzen Jen▀ Christen▀en, at hand hereffter maa nyde b°xelen af sit vdj bem/el/te Sanduig af den bunde hand sin landschyld och retighed anamer.

Jens Christen▀en hermed ey waar forn°yet, med mindre Christopher Gierdtzen wel delle med han/nem/ hue▀ b°xel aff gaarden allerede er falden siden tid hand ki°bte godtzet af Jen▀ Peder▀en, huilchet Christopher Gierdtzen haffuer oppeboret.

Christopher Gierdtzen formener den b°xel b°r han/nem/ som er st°rste lodzeygere, allene at tilh°re, huorfore de paa begge sider waar dom begierende.

Da er denne sag i ligemaade til betenchende paa sex vger▀ tid optagen at m°de her paa Fragstuen▀ thingstue, huor parterne da schal wederf°re▀ hue▀ ret er.

Hendrich Nitter haffuer for retten indsteffnt s/alig/ Thorbi°ren Aaberig▀ arffuinger, for en <Gopne> kierchen▀ koe, som s/alig/ Thorbi°ren haffuer ladet f°re paa han▀ offuer leuerede register til Christopher Gierdtzen, dentid hand kierche ombudet effter Thorbi°ren anamede, at Johanes Joranger schulle haffue paa leyen,

/14a

huilchen koe Johane▀ hidindtil haffuer gansche benegted. Bem/el/te arffuinger, sampt Johane▀ Joranger m°tte i reten til sagen at suare. Samme koe schal haffue sin oprindel▀e aff Johane▀ Joranger▀ s/alige/ wermoder Berete H°yum, d: som den haffde paa leye af kierchen.

Johane▀ Findtzen, Johane▀ Jorangers suaager, wed boger ed widnede at dentid Johane▀ Joranger fl°ttet fra H°yum och til Joranger, tog hand sin wermoder {iche} Berete H°yum med sig och waar ho▀ han/nem/. Da haffde hun bem/el/te kierchen▀ koe med sig, och da haffde hun holt skiffte och betalt al sin skyld och gield.

ěsten NŠ▀ probede wed bogereed at den tid Johanes fl°ted til Joranger, och haffde sin wermoder med sig, haffde hun ľ 1 quige och 1 koe, men▀ om det waar kierchen▀ wiste hand iche.

Johane▀ forschi°d sig fra retten, och til han▀ werende ting er derfore sagen optagen til f°rste ting som holdes i Marifier skibrede, huor da schal gaaes huis ret er.

Madz S°ffren▀en haffde til retten indsteffnt Knud Flachen for en leye koe hand haffde fra hans datter Emiche, da effter▀om Madz S°ffren▀en louglig beuiste, at Knud suelte samme koe i hiel med 3de aff hans tienistefolch. Da er saalede▀ for retten afschiediget at Knud schal nu ▀ete ľ 1 aars g/ame/l n°d i steden, och den opfostre indtil den bliff/ue/r til koe, och imidlertid h°est aar giffue til leye 2 /march/. Siden kand de selff widere forenes.

Han▀ Michel▀en fordret Niel▀ Drefdal paa Abel Munthes vegne ľ 3 R/ix/d/alle/r, 1 /march/, 12 /skilling/ i han▀ rettighed. Det b°r hand betalle inden fiortten dager, eller der fore lide nam och wordering i sin boe och formue, effterdj hand gielden ey kunde benegte.

Publicerit it ski°de bref af Peder Eydes br°dre och s°schinde vdgiffuen, paa en del jorde parther vdj Lyster och Lerdal beligende, effter des ki°be breffuidtz forklaring, aff dato Eyde d/en/ 1 Julj A/nn/o 1668 till Peder Eyde vdgiffuen.

Publicerit it thiende och fierding▀ gaffue bref af Mogen▀ Endre▀en och han▀ konne Ingeborig Fi°▀ne vdgiffuen af dato Fragstuen▀ thingstue d/en/ 4 Maj 1669.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit paa H/err/ Han▀ Lemechen▀ weygne haffde ind steffnt Peder Niel▀en, formedelst at hand forleden aar frelste en aff H/err/ Han▀es jorder wed naffn Suangstuen som skylder aarlig ľ 4 pund sm°r ľ 1 hud och 13 meller koren

/14b

och strax schulle forrey▀e til H/err/ Han▀, at were i hans minde for b°xelen, och nu haffuer queterett gaarden vden nogen giffuen war▀el, och ey betalt endnu nogen landschyld eller retighed deraff, huorfore Christopher Gierdtzen sate vdj rette om bem/el/te Peder iche b°r at betalle forleden aar▀ resterende rettighed, sampt och det thil komende aar▀ rettighed, med sampt al Ko/ngelig Mayestetts/ paa budne skatter och leding, och effter han▀ l°ffte bliffue i H/err/ Hansis minde.

Bem/el/te Peder m°tte for retten, och ey Christopher Giertzen pretentioner kunde benegte, men▀ sagde sig for han▀ armod schyld at maatte quetere gaarden.

Christopher Gierdtzen sate vdj rette om hand iche som for er melt b°r at betalle.

Da effter om r°te leylighed, er saalede▀ for retten af sagt at bemelte Peder Niel▀en inden halff maanedz vdgang b°r at betalle det forfaldende aar▀ landschyld och retighed, eller det wed nam och wordering maa vd▀°ge▀. Item dette til kommende aar▀ landgilde och Kongelig paa bud b°r hand at betalle, til rete tider och terminer, eller derfore at lide nam och wordering, och imidlertid were i H/err/ Han▀ Lemechen▀ minde for fŠsten <effter Landz L/eye/ B/alchen/ 5 ľ 6 Cap/itel/> {och} saa were han/nem/ fri fore at bruge al gaarden▀ tilligende, effter Christopher Gierdtzens friwillig l°ffte.

Effter at dom waar skied frem kom Lar▀ och Ellend Aaberig och beloffuede tillige med Peder Niel▀en at bruge bem/el/te Suangstuen, och en huer at suare til landschyld och al Kongelig rettighed, den 3die part, och saa op▀agde de gaarden, nor de den dete aar haffuer brugt.

J°rgen S°ude och ěsten Berge haffde til retten indsteffnt Johane▀ Findtzen for nogen skieldz ord hand haffuer taldt paa dere▀ Šre forleden aar vdj skiffte effter s/alig/ Berete Optun, huorfore de formener hand b°r at lide.

Johane▀ Findtzen hertil suarede, at hand ey erindrer saadan thalle at were kom/m/en af hans mund, mens er det skied, da er det af han▀ drochenschab, och ey ved dennem andet at til▀ige end hui▀ erligt er i alle maader, och dermed gaff de sagen effter.

S°ffren Jen▀en haffde til reten indsteffnt A▀bi°ren Heltne, med hannem at gi°re afregning, men▀ m°te iche. Dog suared Peder Reffnj at hand erbyder sig at kom/m/e til S°ren, med han/nem/ at gi°re affregning.

/15a

Johane▀ Bachen effter louglig steffning paa skafferens weyne, m°te iche. Er kient til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ at b°de i steffne fald ľ 1 /march/ s°lff.

Knud Herem beklager sig at hand paa nogle aar▀ tid, alt siden Didriech Busch waar foget, haffuer giffuet skat til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ af en halff l°b sm°r mere end hand haffuer i landschyld, huilchet hand beui▀er med Han▀ ěrbech▀ skrifftlige testificatz, saauel▀om och med almuen▀ widne▀byrd, at saalede▀ i sandhed befindi▀, huorpaa Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit loffuede at wille gi°re sin flid han/nem/ derudj at hielpe til rette, dette Knud Herem af o▀ waar begierende skrifftlig.

Anno 1669 d/en/ 11 Junj holtis sagting paa Houge tingstue vdj LŠrdals skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Joen Stynumb och effterschr/eff/ne lougretes mend i bem/el/te skibrede. Anold Tynumb, Jen▀ Thynumb, Peder ěye, Johanes Eren, Mogen▀ Richem, Lar▀ Bierchem, Torgier Raae, Niel▀ Thynumb, Roer Hund°re, Han▀ Richem, Jen▀ Houge, Las▀e Houge.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit effter op▀etel▀e i sagen fra nest hollende waarting, lod til retten fremf°re den quinde Ragnelle Labe, til widere probs forh°r och dereffter endelig dom at ▀lutte.

Anders Ol▀en, en erlig hu▀mand til holdende paa LŠrdal▀ ěr, effter boger eed, probede at Petter Krammers konne s°ster s/alig/ Anne Kiei▀ daatter engang vngeferlig for 2 Ż aar forleden wille f°lge Ragnelle Labe paa baad til Vdland, och bem/el/te Ander▀ Ol▀ens wŠrfader schulle roe dennem der hen. Da kom/m/er Petter Krammers konne och sp°rger s°steren huor hun wille hen. Da suarede hun at hun wille f°lge Ragnele til Vdland. Da blef Petters konne wred, och spurde om hun iche kunde faa et andet f°lge, end med ▀aadanne kieltringer, och hun maatte gaa op fra baaden igien. Dentid Ragnelle kom om h°sten fra Vdland, giech hun op til Anders i hans stue. Da spurde Ander▀is konne, Ingeborig Erich▀ dater hende om Petter Krammers konne waar wred paa hende seniste hun {we} drog til Vdland. Da suarede Rangnilde, joe, hun siuntes hendes s°ster waar for god at f°lge saadant kieltringe pach som ieg er, mens hun schal faa en dieffuel▀ for vmagen.

Strax om winteren effter blef Petter Krammers konne meget hefftig syg, effter at hun haffde ligget i bar▀el seng och waar opstanden igien, och haalt wed sengen {wed} 11 eller 12 vgers tid, med sting igiennem hendes hoffued, och igienem hendes liff, som mange gaat folch nu for retten kunde widne, och Petter Krammer i sŠr h°ylig beklaget.

/15b

Nogen stund effter at Petters konne waar bleffuen saa hefftig syg, kom bem/el/te Ragnelle op i bem/el/te Anders Ol▀ens stue igien. Da siger Ander▀is konne til hende, Ragnelle, nu troer ieg dig iche mere, du truede Petter Krammers konne ▀eniste, och loffuede hende ont. Hun har nu alt for meget fanden det. Da suarede Ragnelle, ieg saugde dig hun schulle faa ligge for vmagen. Seer du nu om hun iche har faaen det, och dentid sad hand paa benchen i stuen och h°rde det, men▀ huad talle hans konne och Ragnelle haffde f°r med huer andre, h°rde hand iche.

For/schreff/ne Ingeborig Erich▀datter, Anders Ol▀ens hustru, som waar vde for d°ren imidlertid mand probede, effter boger eed widnede de samme ord eygentlig, som manden tilforne haffuer widnet, och indschreffuen staar.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit sate wdj rette, om bem/el/te Ragnelle iche effter foregaaende prob och widni▀byrd, och effter egen bekiendelse b°r at meste hende▀ liff, och hendes godz och formue, huor det kand op▀p°rge▀, at were falden och forbrut, til hans Ko/ngelige/ Ma/yestett/ och waar endelig dom begierende.

1.      Effter for omr°rte sag▀ leylighed, da formennes f°rst af Ragnelle Labes egen bekiendel▀e, at hun haffuer indlagt sig med en echte mand vdj Wigs prŠstegield, och bedreffued hoer, och effter hendes barne f°d▀el, gaaet med aabet haar, hor fore hun siden haffuer lidt straf til Kongen, som hun self bereter.

2.      Haffuer hun nogler aar \der/ effter paa ny indlagt sig med en egte mand i Waa▀ prŠstegield, och dereffter med hannem afl°ben och omsider /:som hun bereter:/ [5] effter hans konnes d°d, ladet sig wie til han/nem/ i Hallingedal i Aggershuus lehn, och saa landet med han/nem/ oml°bet, paa 13 aar▀ tid, huilchet er tuende graffue for▀eel▀er, imod land▀ens statuter. F°rst at hun med en egtemand er afl°ben, och saa at hun l°g och sueg ▀ig at bliffue egte och wid wed hannem, huor fore hun ey nogen straf haffuer lidt eller vdstaaed.

3.      Der Olle Iffuer▀en beklager sig, at Ragnelle har forgiort han/nem/ at hand iche kand skyde dyr, ▀om tilforne waar en god dyre ski°tter, mens nor hand nu schal skyde dyr, sammen kramper han▀ hender. Da tilstaar hun det ▀ielffuer, at hun tallede af giŠcherj. Liggegaat er det at hand iche faar dyr paa 2 eller 3 aar, effterdj hand giffuer o▀ inted dyre ki°d. Effter samme hendes l°ffte er gierningen fuldkommen. End och saa bekiendt hun, at hun wed hendes signerj, haff/ue/r helbredet bem/el/te Olles fod, det hand och wed gaar etc/etera/.

/16a

4.      ěrien▀ Thynumb probede at bem/el/te Ragnille, bleff wred for H/err/ Knud, forige gudz ords medtienner i LŠrdal, formente hende at komme ind vdj ildhu▀et, der hans folch brygede. Spente hun paa wand kagen, och spoted igiennem spun▀et, och H/err/ Knud fich ey den ringeste draabe °l effter 1 Ż thynde malt, d: Dette benegter ey Ragnelle, effter▀om hun saaledes suarede, ieg kand ey mindes det, mens om det skiede, waar det ey af wrede, tj ieg giech til Gudz bord ho▀ hannem, syndagen dereffter. Da effterdj hun ret mindes tiden, da v=tuilaglig mindes hun wel gierningen, och ordene, huilchet hun dog ey hart benegter.

5.      Der Haagen ěye widnede, at Ragnelle haffuer bekiendt for s/alig/ Niel▀ Hund°re, at hun schulle sette skide paa Knud ěye, huilchet hand, hans hustru, item hans naboe, med sin konne folch och tienende, fŠ och queg, strax dereffter haffuer befundet, saa Knud ěye meste deraf 12 n°d, och hans grande 8 n°d. Det mange gaat folch, endnu noch▀om vetterligt er, da bekiender hun strax gierningen at were kiendt aar, i det hun siger, det waar iche mig som loffued Knud ěye ont, mens det waar en quinde som waar i selschab med mig som heed Marete LŠtfod, for hand tog en quetel fra hende.

6.      I ligemaader tilstaar Ragnille, der Alf Guduangs skriffuelse i retten blef oplŠst, om Ingeborig i Dybewigens mand, som hun tilforne schulle bekiendt at haffue forgiort /: [6] det waar iche mig som forgiorde han/nem/ mens det waar Tatter Marete, for hand tog noget fra hende, som hun haffde tr°glet sammen, tj hand waar dentid staader konge. Sammetid waar Tatter Marete vdj selschab och f°lge med hende om landet paa deres tr°glerj. Her bekiender Ragnelle tuende store graffue for▀eel▀er, f°rst at hun haffuer weret i selschab och f°lge med tuende troldquinder, som hende har weret vitterligt, och sig med den/nem/ och deres konst induechlet tj dentid Knud ěye tog den quetel fra Marete LŠtfod, tog hand den mand som med Ragnelle waar afl°ben, med huis godz de haffde, och forschiechet til S°gnestrand. Item den tid den stader konge tog fra Tatter Marette, huis hun haffde sam/m/en tr°glet, tog hand tillige, huis Ragnelle haffde samen tr°glet, effter▀om de waar vdj et selschab och f°lge, saa haffuer de v=tuiffuelagtig brugt deres konst til sammen, och om hun derudj ey saa rettelig haffuer weret kyndig, saa haffuer hun dog som bem/el/te weret med dennem i gierningen induechlet, det resessen en huer forbyder, vnder liff▀ straf.

7.      Dentid Olle Iffuer▀en probede, at hand h°rde det Ragnelle sagde Olle Wigen har loffued wel hid til dags, mens ieg schal ▀ee huad ieg hereffter schal gi°re. Det benegtede hun at haffue taldt, men▀ der fougden hende til▀purde huor det schiede, at hun tallede de ord, suarede hun i min egen stue, mens det fra giech strax at mindes. Effter saadan hendes tru▀el, haffuer

/16b

            haffuer(!!) bem/el/te Olle i Wigen hafft en stor modgang och v=l°che paa hans queg och giering, som hand med alle sine naboer kand beui▀e.

8.      Endnu der Simen Gr°ten widnede at Ragnille louede Ingelef Moe, at hun schulle t°rches och vtriffues, och schulle d°e baade i blod och waag. Da suarer Ragnelle, haffuer ieg taldt de ord, da waar det af skiempt, och dentid waar ieg drochen /: [7] och der ieg Ragnelle til▀purde huor lenge det er siden det skiede, da suarede hun 8 eller 9 aar siden. Det Simen Gr°ten och mere(?) hende testeret. Her fra gaar hun ey hendes tru▀el, etc/etera/. Bem/el/te Ingelef Moes s°en, Jo▀ep Ăren, beklaget for retten at hans moder d°de i saadan elendighed effter hendes tru▀el.

9.      Item effter at Marete Johansdater haffde probed at Ragnelle trued Berete B°e saaledes. Ieg haffuer taget hende et tag til forne. Ieg schal endnu tage hende et tag, och saugde ille schulle ieg fult Tatter Marete paa 3 aar▀ tid, schulle ieg iche lŠrt saa meget, at huem som gi°r mig imod, schal haffue ligge for vmagen. Dett wed gaar Ragnille, och ▀iger hun tallede de ord, for at Berette Moe [8] schulle redes for hende, och giffue hende mere for den sax. Iche det allene, mens herued tilbinder hun sig, och testerer at haffue fult Tater Marete paa 3 aar▀ tid, som hun tilforne ofentlig siger waar en trold konne, och forgiorde den mand i Dybewig, saa deraf nochsom stadfestes, at hun hendes konst och gierning haffuer weret kyndig.

10.  Der Joen Stynumb, len▀mand vdj LŠrdal, probede at hun paa LŠrdals ěr i mange folche▀ neruerel▀e, ▀elf ber°mmet sig af sin konste, at Jydsche Anne som waar ber°gted for troldom, maatte pibe for hende som en mus, och pe▀et paa goluet som hun stod. Det fra gaar hun ey, mens bereter at waar drochen, der hun de ord tallede. Huilchen hendes ber°mmelig gierning, hun iliggemaade haffuer ro▀et sig af, for den dydrige matronne Anne, s/alig/ Joen Ra▀musens, som med Jo▀ep och Roer Ăren beui▀es.

11.  Beui▀es med tuende lougfaste widni▀byrd, {at} nemblig Anders Ol▀en, och han▀ hustru Ingeborig Erich▀datter, som vdj huer anden▀ fra werrel▀e, effter boger eed haffuer probed i dag for retten, at de tillige h°rde at Ragnele truede Margrete, Petter Krammers, at hun schulle haffue ligge for hun schiellede hende for kieltringe pach, effter huilchen tid Margrete paa 11 eller 12 vgers til holt elendig wed sengen, wdj en sŠr och vnderlig sygdom

/17a

            och imidlertid hun saa haardelig holt wed sengen, kommer hun ater til bem/el/te Anders och hans konne, och ber°mmer sig af sin gierning, och siger \til konnen/ kandt du nu see at Margrete haffuer faaet ligge for {det} vmagen, som ieg loffuede hende.

Saa af alle forschr/eff/ne agter erfares, at hun fra baren dommen op haffuer leffuet et meget vgudelig och forargeligt lif och leffnet, nu med hoer och ski°r leffnet, nu med signerj och troldoms tru▀ler, saa at mange fattige enfoldige folch derued v=tuilagtig er bleffuen forf°rt och bedragen, och i sŠrdelleshed med tuende trold quinder sig haffuer induechlet, och en lang tid, f°rst med den ene, saa med den anden, landet omstrepeb, och adschillig v=l°che wed deres konst ladet forrete om hun det ey selffue haffuer giort, som af hendes egen bekiendel▀e fuldkommen erfaret kand.

Da effter foromr°rte mutiuer, wide wj iche herudj retten at kiende och d°mme, end at bem/el/te Ragnelle Labe, barenf°d vdj Nordfiord, for hendes mange store forargel▀er skyld och sŠrdelles formedelst hun saa graffuelig imod Gud, och h°yloflig Koning Christian d/en/ 4 recess pag/ina/ 332 haffuer syndet och sig forseet, i det hun sig med trold quinder haffuer induechlet, och landet om strepped, och med dennem, saa som et sammen bunden, til atschillig v=l°che at forrette, och med hendes egen tru▀ler paa atschillige tider, och dereffter v=l°che paa fult, som hendes egen bekiendel▀e, sampt prob och widne stadfester, b°r at straffes paa hendes hals och meste sit lif, och alt hendes godz och formue, huor det er eller op▀p°rge▀ kand, at were falden och forbrut til hans Ko/ngelige/ Ma/yestett/.

Haud sig hendes datter Ingeborig Eyelsdatter belanger, da nor Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit hende for retten s°ger och tiltaller, schal handles huis ret er.

Erschinet for retten en vngkarl wed naffn Tommes Knudtzen, med sin s°ster Dilles Knudtzdatter, {som} som begierde thing almuens widni▀byrd, huorledes de sig haffuer skiechet och forholdet vdj deres lif och leffned, och om de iche af erlige foreldre ere ret egte f°de \och baaren/, och derom begierde things widne beschreffuen.

Da haffuer de 12 mand, som idag rŠtten betiente, sampt den gansche ting almue som til stede waar, saalede▀ suared at dennem i Gudz sandhed er witterligt, at bemelte thuende per▀onner, er f°d af erlige echte foreldre. Faderens nafn Knud Baar▀en d°l, f°d i Guldbrandsdallen, Moderens

/17b

Ingeborig Niel▀datter, barenf°d i LŠrdal, och begge wed d°den af gangen, begraffen och grafest herudj LŠrdal. De haffuer och ellers skiechet och forholdet sig erlig och wel, som christen per▀onner i allemaader, s°m/m/er och wel anstaar.

Publicerit erlig och welbyrdig Ax▀el Zesteds ski°de bref, af erlig och welacht mand Peder Ander▀en, hans welb/yrdig/hedz fuldmegtiger vdgiffuen til Johane▀ Eygem, paa 1 l°bsleye vdj Eygem, med b°xel och herlighed, af dato Bergen d/en/ 20 /October/ [9] 1664.

Anno 1669 d/en/ 21 Junj holtis marcheschiel och ret imellem Lunde som Olle bruger, och Mellem som Johane▀ bruger, effter wel for▀eyglet slodz citation. Offuer werende jord eygerne, nemblig paa Olle Hucheberigs weygne som eyer MŠllem {och Thi▀} erlig och welfornemme mand, Madz S°ffren/▀en/, och erlig och welfornemme mand Thi▀ Nagel, eygere til Lunde, och effterschr/eff/ne lougrettes mend i Haff▀loe prŠstgield. Las▀e Quamme len▀mand, Lauridz Lae, Mogens Skierffe, Madz Lomemb, Ander▀ Almme, Lar▀ Kalhagen, Knud Moe, Erich Hillestad, Simen Kio▀, Iffuer i Marchen, Thrund i Marchen, Siur i Lie, Peder Thorffuj.

Erschinet for retten erlig och fornombstig mand Olle Pouel▀en Lunde, som indgaff en for▀eylet slodz steffning, liudende ord effter andet vdj mening som f°lger, at Olle Poel▀en lader steffne Johane▀ Mellem for et st°che enge /march/ i mellem MŠllem och Lunde, som hand formener at h°re Lunde til. Det hand med mod och /marche/ stenne och prob och widnesbyrd agter at beui▀e. Saa och steffnes jordeygerne, som bem/el/te sambt mester Arnoldus, som i ligge maade er en lodz eyger, huilchet Thi▀ Nagel <{effter fuldmagt suarer}> {at} suare fore, effter med giffuen fuldmagt paa steffningen skreffuen. Item steffnes och til prob och widnis byrd Jen▀ Feet, Thron Jordanger, Olle Jordanger, Lar▀ V=gullen, Bendix Veyumb, d/ato/ Bergen d/en/ 7 April/is/ 1669.

Findes paa skreffuen \for/ {af} de wed kommende louglig at were lŠst och forkyndt.

Ti▀ Nagell begiered at han▀ leylendigs prob och widnis byrd f°rst nu i retten maatte forh°res.

Denne for/schreff/ne thyg siunist at schulle gaae ligge effter strenge merche, fra hougen nede i stengaarden, och op til weyen som gaar fra Mellem och til H°ye, huor Mellem skier ind paa det strenge merche, och et st°che op i bachen, och saa skier det til samen▀ igien

/18a

huor en marchesten findis som Thi▀ Nagel formener at were louglig. Madz S°ffren▀en derimod formener der b°r at were prob och widni▀byrd at det er en ret merchesten, och der at were rette merche vdj, med widere deres talle.

Jen▀ Feet probed effter boger eed, at hand h°rde af Pouel Lunde och han▀ konne Aas▀e Lunde, at det st°che march blef beuelget af en mand hed Las▀e Lunde, til Mon▀ MŠllem, til heste ki°r, och siden blef det derued.

Madz S°ffren▀en pretenderet at bem/el/te Pouel Lunde och hans konne dentid boede paa Lunde, och siden self thretted paa same teyg, och den wille ind winde, och derfore det prob ey maate were eragted for gaat.

Jen▀ Feet och Olle Dagfindtzen Jordanger wed eed ydermere probede, at for en 17 aar vngeferlig forleden, holtes marchesgang imellem Lunde och MŠllem angaaende samme st°che enge /march/. Da m°tte Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit Christopher Gierdtzen som end ombudz mand for Lunde, och s/alig/ S°ffren Lar▀en som jordeyger for MŠllem i suoren skriffueren Mogen▀ Niel▀ens och dannemendz offuer werel▀e. Da bad s/alig/ S°ffren Lauridtzen, Pouel Lunde, och han▀ leylending Erich MŠllem, at de schulle forliges. Da bleff de saa med huer andre forenede, at Erich MŠllem schulle beholde det st°che enge /march/ och saa holde en gierdes gaard wed magt i mellem Lunde och MŠllem. Widere weste de iche derudj at probe.

Trond Joranger effter boger eed probede, at samme tid waar hand paa aasteden tilstede och h°rde i liggemaade, at S°ffren \Lar▀en/ bad Pouel Lunde och Erich MŠllem forene▀. Da saugde Pouel Lunde ieg t°r effterholde det {d.i(?)} Erich MŠllems liffstid, och bleff saa forenet om gierdes gaarden som forbem/el/te findi▀.

Det samme widnede Bendigt Weyum, som forbem/el/te findes.

Tie▀ Nagel protesteret at hand formente at han▀ gaard Lunde b°r at nyde den teyg effter 3de marchestenne som findes, som strecher sig ligge effter strenge merche, och Johane▀ MŠllem at suare han/nem/ och han▀ leylending til kaast och thering.

Madz S°ffren▀en protesterit at der endelig b°r beui▀es med loug och prob och widni▀byrd, at det ere rete merche stenne, efftersom det schal haffue weret brugt vnder MŠllem offuer 60 aars tid, och effter den heffd formener hand {det} samme engeteyg endnu hereffter b°r at ligge til MŠllem.

Her beui▀es med Las▀e Quamme, Jen▀ Feet och Olle Joranger, at det engeteyg haffuer ligget fra Mogen▀ MŠllems tid, vnder MŠllem. Effter han/nem/ kom Erich MŠllem och boede paa MŠllem i 40 aar, och kand nu were wed 9 aar▀ tid siden hand drog derfra, och laag saa vnder MŠllem v=paa steffnt indtil for 17 aar siden, som bem/el/te findis. Dette tilstod Olle Pol▀en Lunde saaledes och at were sandhed.

Effter lang imellem handling parterne imellem, da til raade wj dennem formedelst kierlig naboeschab, och daglig goed same

/18b

samdregtighed schyld, at de med huer andre en wenlig contracht skulle indgaa och sambt°che, helst effterdj at til forne for 17 aar forleden, en contracht waar ▀luted, och dog iche {g} ret endelig, och ey giffuet beschreffuen, til med waar det at an▀ee til en tuilsom sag, effter▀om °yen siunlig lod sig an▀ee, samme teyg i forige dage vden tuill at schal haffue weret til Lunde beligende, men▀ dog ey fantes nogen fuld kommen widne, paa huad maade och maner det kan were derfra kommen, och nu haffuer fult til MŠllem thil offuer 50 aar▀ hŠffd, efftersom til forne i agterne widner er at erfare. Da haffuer leylendingerne, med jordeygerne, och deres fuldmegtiger, som forschreffued staar, ladet sig bequemme vdj wenlighed at forennes i effter f°lgende maader, saaledes.

Lunde▀ be▀idere Olle Pol▀en, och hans effter kommere hereffter schal til bem/el/te sin jord nyde, bruge och beholde til effuindelig eyendom, de thuende parter wdj bem/el/te omtuestede engeteyg, och Johanne▀ MŠllem och hans effter kommere, til den jord MŠllem som Olle Hucheberig nu er eyendes, schal nyde den 3 part af bem/el/te engeteyg til effuindelig eyendom, vden widere {pa} trette eller paa talle i alle maader, och saa hereffter at leffue christeligen och wel som grander och naboer sig {....(?)} wel s°mmer och anstaar. Dette parterne huer andre wed haande baand wdj wores neruerel▀e stadfestet, v=rygeligen at schulle effter kommes, huoreffter wj thuende marche stene, en offuen vdj teygen och 1 neden vdj theygen, effter rigtig maal, dennem imellem til effter retning ne▀atte.

Anno 1669 d/en/ 22 Junj effter en welfor▀eyglet slodz steffning, holtis ret paa aasteden imellem Gr°te vnder Beom beligende, och i mellem Lae som Lar▀ Ouend▀en bruger. Offuer werende samme tid Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, i fuldmagt paa Lar▀ Laes jordeygeres s/alig/ Folcher Broder▀ens b°rens weygne, med effterschr/eff/ne laugrettes med i Haff▀lo prŠstegield, huor aasteden er beligende. Peder Thorffuj, Ander▀ Quamme, Ander▀ Almme, Madz Lomemb, Simen Kio▀, Carel Solui, Lar▀ Kalhage, Knud i Moe, Iffuer i Maarchen.

/19a

Erlig och welacht mand Niel▀ Beom indgaf en slodz steffning huor hand citerer sin naboe Lar▀ Lae, for nogler enge teyger hand sig wed brug vnder sin paa boende gaard til holder, som hand formener hans brug Gr°t tilh°rer, och derfore iche allene b°r dennem at meste, mens end ochsaa, at vdstaa kost och tering och det han▀ f°lgende skade. Item citeres {paa} Lars Laes jord eyeres formynder, hederlig och gudfr°chtige matrone Abel, s/alig/ mester Peders, och til des prob och widne▀byrd i sagen indsteffnt Andfind Laed, Erich Duergedal, Tore Gr°t, Ander▀ Ander▀en af dato Bergen d/en/ 25 Maj 1669.

Effter steffningens paa bud m°tte paa aastedet for/schreff/ne parter och widni▀byrd. Saa haffuer wj o▀ f°rst begiffuet ned til Gr°t wed wandet, och de▀ beschaffenhed be▀egted. Erich Nielsen probede wed eed, at hand for 20 aar forleden thientte hos s/alig/ Erich Beom, da ▀log hand indenfra wed wandet, och vd i en sten som kand were wed en 10 eller 11 faffner bret fra det grob vnder Remefallet, som Lars Lae nu bruger, och war hand i tieniste hos Erich Beom i 4 aars tid. Widere weste hand iche at probe.

Tore Gr°t en g/ame/l mand effter boger eed probede at s/alige/ Erich Beom, som for en 30 aar forleden vngeferlig kom her paa Beom at boe. Da brugte och slog hand i den bem/el/te om talte sten, och det vden fore leyede hand et st°che aff Knud Lae.

Anders Andersen probede effter boger eed i liggemaade at hand tiente ho▀ g/ame/l Erich Beom. Da slog hand i den bem/el/te sten och Laes be▀idere leyed Thore Gr°t det gre▀ paa den ytter side.

Andfind Lae effter boger eed probede at hand h°rde af hans fader Narffue Lae at der stod en sten i det aare kier vden for den om talte sten, nede wed wandet, som schulle were merche i mellem Lae och Gr°t. Samme sten be▀aag wj och siuntes iche v=ligge til en merchesten, och fantes derho▀ et brent st°che barch, men▀ iche weste om det waar brugt der effter, och den sten wiste ligge op til den sten offuen paa Reeinen, som holdes for merche oppe och offuen til.

End nu thuestedes om et st°che enge /march/ offuen paa Bachen, vnder Aacher Reynen, som Lar▀ Lae haffuer brugt, huor at det findes rigtig marchesteyn, som wis▀er offuen i fra Aachern och ned i gienem, mens Lars haffuer brugt 1 ▀nes vnder Acher Reynen och forbi marchesteynen.

Forschr/eff/ne prob, Erich Duergedal och Anders Ander▀en probede dentid de tiente ho▀ g/ame/l Erich Beom, da huem som f°rst slog de neder wed Acher Reynen, enten Knud Lae eller Erich Beom, slog det kroget st°che /march/, och altid waar thuested om och ey kom widere til endt schab.

Niel▀ Beom sate i rette, om hand iche hereffter burde at f°lge de om tuistige engeteyger, effter mod och merchestenne, och effter hans prob och widni▀byrd.

/19b

Da er saaledes afsagt och forefunden, at Niel▀ Jen▀ens jord Gr°t hereffter schal f°lge, det st°che enge /march/ nede ved wandet, wdj i en stor graa sten, som er en liden wedsie vnder, som de 3de prob widne, at s/alig/ Erich Beom brugte til, och Lar▀ Lae och han▀ effter kommere, ey hereffter bruge lenger her ind effter. Dog der▀om Niel▀ en hereffter flere laugfaste widni▀byrd kand fremf°re, at det haff/ue/r weret rigtig merche i den sten inde wed aare kieret som siunist at were en /marche/ sten, och wis▀er ret op i den anden sten, offuen for acheren paa Bachen, staar det han/nem/ derom frit fore at paa talle, och da gaaes der hui▀ ret er. Imidlertid blef samme sten vdj sit g/ame/l sted nedlagt, offuen paa Bachen vnder Acher Reynen, skal Gr°t hereffter f°lge bent effter merchsteynen, som staar offuen for acheren och ned i den merchesteyn, som nu i Th°rhougen bleff nedsat, och Lars Lae eller hans effter komere ey at bruge den krog vnder Reynen hereffter, mens lige effter marchestennen strax offuen for Bachen, dog inden fore, fantes en liden tuestighed om merche neder vdj en engeteyg, huor dog fantes rigtige merchestenne °ffuerst vdj teygen och wiste bent nedeffter. Da bleff paa huer side nederst vdj Niel▀ Jen▀ens teyg, Gr°t til kommende, nedsat thuende marche stenne, en paa huer side, i enden af theygen, lige effter som {de} de °ffuerste stenne wis▀er, nedsat, huor effter partterne nu paa begge sider sig haffuer at rette.

Niel▀ Jen▀en endnu saa som til forne i hans steffning protesterit paa kaast och thering, som Lars Lae han/nem/ haffuer for aarsaget, efftedj hand tilforne haffuer aduaret han/nem/ samme tuestige teyger at afstaae, huor til Lars Lae ingen prob eller widne kunde f°re, med at beui▀e, at han/nem/ nogen ret til de theyger fulde, och derpaa waar dom begierende.

Da er den post til neste thing optagen. Kand parterne imidlertid iche forenis, gaaes hue▀ ret er.

Anno 1669 d/en/ 9 Agustj holtis skate och sageting paa Berge tingstue i Borgens skibrede. Offuer werendes Ko/ngelig/ Ma/yestett/s fogit erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde lensmanden Johanes Berge, och effterschr/eff/ne laugretes mend. Tore Quamme, Find Bi°rager, Olle Skerey, Iffuer Theygem, Hans Berge.

/20a

Ko/ngelig/ Ma/yestett/ sate thing och liuste thingfred, saa som seduanligt.

Niel▀ Han▀en af sonet med Ko/ngelig/ May/estett/s fougit for begangen leyermaal med sin fester quinde Ouond A▀les dater. Giffuet til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ penge 2 Rixd/ale/r, 1 ort.

LŠst och forkyndt et ski°de af Suend Helge▀en vdgiffuen till Johane▀ Berge paa Ż l°b sm°r och Ż huds leye i Li paa Borgen, af dato Berge thingstue d/en/ 10 Agustj 1669.

LŠst och forkyndt et ski°de af OlleErich▀en Erager vdgiffuen til Johanes Berge, len▀mand paa Borgen, paa 2 m/eller/ korens leye i Erager, med b°xel och herlighed, af dato Borgen d/en/ 15 April/is/ 1669.

LŠst och forkyndt it ski°de af Niel▀ Ol▀en vdgiffuen til Johanes Berge, len▀mand paa Borgen, paa Ż l°b sm°r och Ż huds leye med b°xel och herlighed <i Lie> af dato Thynumb thingstue d/en/ 26 April/is/ 1669.

LŠst och forkyndt it ski°de af len▀manden Johanes Erich▀en vdgiffuen til Niel▀ Ol▀en paa 2 meller korens leye i Erager med b°xel och herlighed, af dato Thynumb thingstue d/en/ 26 Apr/ilis/ Anno 1669.

LŠst och forkyndt it ski°de af Iffuer A▀lesen wdj Walders vdgiffuen till Iffuer Theygum paa 4 meller korens leye i Loen med b°xel och herlighed, af dato Berge d/en/ 10 Agustj Anno 1669.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget haffde til retten indsteffnt Olle Han▀en Berge for en begangen leyermaal med en l°▀ quindes person, huilchen tid hand och waar vng carel. Da befindis han▀ midel och formue til ringe b°der at vdgiffue, som for/schreff/ne dannemend for retten haffuer widnet. Nemblig Joen Hoffland, Baar Heeg, Inguer Erager och Helge Eygum, och wed deres eed bekreffter at der▀om hans skyld och gield waar betalt kunde hans midel ey til b°der 1 R/ix/d/alle/r sig henstreche. Saa haffuer hand dog weluilligen beloffued at lonne och borge, saa hand till Ma/yestetts/ b°der schall betalle, penge ľ 4 R/ix/d/alle/r. Der▀om Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit dermed iche er forn°yet, effterdj ingen midel findis, haffuer hand han/nem/ at steffne och s°ge wed dom til arbeyde effter recessen, eller at lade straffe paa kropen med feng▀el.

/20b

Anno 1669 d/en/ 22 Septemb/er/ holtis almindelig h°ste och sageting paa Stynumb i LŠrdal▀ skibred. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Joen Stynum, och effter/schreff/ne loug rettes mend i bem/el/te LŠrdal▀ skibred, som retten betiente, med gaat folch flere som den dag thinget s°gte. Peder ěye, Simen Gr°ten, Las▀e Houge, ěrien▀ Thynum, Jen▀ Houge, ěsten B°e.

Ko/ngelig/ May/estett/s fogit sate thing och liuste thingfred saa ▀om seduanligt, sampt fredliuste alle och en huers af h°y och nedrige stand, deres skauger och /march/er, at ingen sig dermed v=louglig befatter, vnder til b°rlig straf, etc/etera/.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Gierdtzen haffde til retten ladet indsteffne {for retten} Petter Krammer Krammer(!), forordnede gastgeber paa LŠrdalls ěr, sampt Jachob Suingel, borger vdj Bergen och handel▀mand paa LŠrdal▀ ěr, och Siur Niel▀°n, boendes paa for/schreff/ne ěr, for nogen v=enig den/nem/ indfalder, om deres °ltaperj och i sŠrdelleshed effter Petter Kramers angiffuende och klagter formedelst, at han/nem/ schal schie indpa▀ vdj hans gast geberj, imod Ko/ngelig Mayestetts/ forordning, af for/schreff/ne Jachob Suingel och Siur Niel▀en, och der f°re nu af Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit til en endelig ende sagen til dombs haffuer ladet indsteffne, huoreffter en huer sig siden kunde rette och forholde.

Indsteffnte parter m°te i rette, och Petter Kramer sig endnu som tilforne beklaget at schie indpa▀, och begierde endelig dom om {om} hand iche b°r at nyde Ko/ngelig/ forordning, saa som en gast geber paa andre forordnede steder.

Jachob Suingel▀ hustru, som paa sin mands veygne m°tte i rette, sampt Siur Niel▀en, til Petter Kramers angiffuende suarede, at ey haffuer eller hereffter agter at gi°re han/nem/ nogen indpa▀ vdj han▀ gast geberj, med nogen rey▀ende mand, men▀ ey kunde benegte {for} deres ki°bmand vndertiden haffuer soldt en potte °l. Det de formener den/nem/ ey b°r at weygres eller forbydes.

Petter Krammer formener de sig ey med nogen °l thaperj enten till deres ki°bmand at selge, eller andre b°r at befate, mens han/nem/ den ret, effter h°y °ffrighedz anstalt at til h°re, och derudj waar en endelig dom begierende.

/21a

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit i lige maader til en huers effter retning, waar endelig dom begierende.

Effter tiltalle giensuar och denne sag▀ leylighed, da befindes iche af Petter Krammer beui▀ligt giort, at Magllene \Jachob/ Suingels eller Siur Niel▀en haffuer sig med den rey▀ende mand i mod forordningen {befattet} \tragteret/. Derfore kand den/nem/ ey denne gang nogen b°der eller straf til kiendes.

Mens huad sig angaar gastgieberen Petter Krammers frihed, med den rey▀ende mand, med °l, mad, seng och widere <at forsunne>, b°r hand effter den publicered Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning at nyde, och den/nem/ det for betalling tilb°rligen forschaffe och ingen han/nem/ derudj nogen indpas at gi°re, saa frembt den eller de, effter louglig til talle iche vil lide straf.

Mens nogen ofentlig kroer eller °lsal, for almuen at holde, af nogen af parterne, maa ey schie imod h°yloflig Koning Christian d/en/ 4des Recess saa frembt °llet huer gang dereffter til de hu▀arme iche b°r were forbrut, och falden til b°der 10 R/ix/d/alle/r, dog iche gastgeberen forment thynt °l effter recessen til dj fatige som ey bryger selffue formaar, at selge och afhende.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget for retten befallede len▀manden fliktig at haffue op▀igt, at for/schreff/ne dom effter kommes.

Publicerit et ski°de af Thore Andfindtzen, Thosten ěyien och Jon Johan▀en vdgiffuen till {Agrim Hillestad paa} Marete Thor▀dater paa 2 /march/ sm°rs leye i Skerey med b°xel och herlighed, dato Borgen d/en/ 1 Martj 1669.

Publicerit et ski°de vdgiffuen af Suend Helge▀en och ěrien▀ Thynumb till Agrim Helge▀en paa 18 /march/ sm°r och 4 m/eller/ koren med b°xel och herlighed i Hillestad paa Borgen, af dato Borgen d/en/ 10 Agustj Anno 1669.

Maren Erich▀dater, thienendes hos Anold Thynum, haffde til retten indsteffnt ěsten Wold for hand haffuer skieldet hende for en throld quinde, nest forleden nyt aar▀ afften, huor fore hun menner at ěsten Wold b°r at lide och vndgielde, saafrembt hand hender det iche kand offuer beui▀e.

ěsten Wold m°tte for retten, och benegter saadant ey kand erindre, mens er det skiede war det i han▀ drochenschab, och ey wed andet hende at tilsige end som erligt er, och en erlig pige wel s°mmer och anstaar. Det samme loff och widne▀ byrd hun och af thingalmuen bekom.

Denne samme bekiendel▀e giorde ěsten Wold strax om morgenen der pigen han/nem/ beschiechet, huor fore sagen ey til nogen af parternes forklarring kand vdf°res.

/21b

Lest och forkyndt et pante bref och obligation paa 180 slete daller af Ander▀ Niel▀en vdgiffuen till Danchert Otee▀en, borger och induonner vdj Bergen paa therminer i thre aar at betalle, opseter til for▀echring al han▀ godz och formue l°st och fast, af dato Bergen d/en/ 13 Junj Anno 1650. LŠst och forkyndt paa Bergen raad stue, och i byens pantebog indf°rt 1650 d/en/ 20 Junj.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ vdgiffne forordning, om Ko/ngelig/ Ma/yestett/ opreted salt cammer, af dato Ki°benhaffn d/en/ 23 Julj 1669.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning om huad godz vdlendsche personer haffuer i riget, d: af dato Ki°benhaffn d/en/ 1 Agust/j/ Anno 1669.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning om den ny paabuden mageerin skat, af dato Haffnj d/en/ 6 Julj 1669.

Publicerit et ki°be bref af Peder Otte▀en vdgiffuen til S°ffren Jen▀en, paa nogle hus▀e paa LŠrdal▀ ěr bestaaende, af dato LŠrdal▀ ěr d/en/ 20 Sept/ember/ 1664.

Anno 1669 d/en/ 25 Septemb/er/ paa {Quamme} \Rutle/ thingstue der almindelig skate ting holtes. Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning, om Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ opreted salt cammer, af dato Hafnj d/en/ 1 Agustj 1669.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning om huad godz vdlendsche per▀oner haffuer i riget, d: af dato Haffnj d/en/ 1 Agustj Anno 1669.

Publicerit Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ forordning om den ny paa budne mad schat af dato Haffnj d/en/ 6 Julj 1669.

Anno 1669 d/en/ 27 Septemb/er/ forkyndt alle forschr/eff/ne Ko/ngelige/ forordninger paa Quame thingstue i Solueren▀ skibrede.

D/en/ 28 dito publicerit forschr/eff/ne Ko/ngelig/ nadigste forordninger paa Fetz tingstue i Marifier skibrede.

D/en/ 30 dito publicerit h°ystbem/el/te Ko/ngelig/ nadigste forordninger paa Fragstuen▀ thingstue i Lyster skibrede, der almindelig skate thing holtis. Paa alle forschr/eff/ne thingsteder for de▀ almue.

Anno 1669 d/en/ 4 /October/ [10] holtis almindelig h°ste och sageting paa LŠigridtz thingstue i Aardal skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ f°gitt {len▀mand}, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden

/22a

Olle Leygrid, och effterf°lgende lougretis mend i bem/el/te Aardal skibred. Olle Semb, Olle Wee, Amund Nondal, Erich ěren, Erich PrŠstegaard och Olle A▀prem.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit sate thing och liuste thingfred, saasom seduanligt sampt fredliuste alle och en huers skouger och eyendeller, af h°y och nedrige stand, at ingen sig dermed befatter, vnder tilb°rlig straf, saa och fredliuste alle forb°dne ware d:

Publicerit forindf°rte och h°yst bem/el/te Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ thrende forordninger, om det Ko/ngelige/ opreted salt cammer, item om huad vdlendsche som haffuer godz inden riget, saa och om den ny paa budne magerin skat, d:

Olle Knudtzen for begangen leyermaal med sin fester quinde Berete Erich▀ datter. Af sonet med Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit for penge ľ 9 ort.

Trond Halffuer▀°n for begangen leyermaal med sin throloffuede fester quinde Berete Iffuers dater. Afsonet med Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit for penge ľ 9 ort.

Publiceret en obligation och forpantning af Berent de Nagel vdgiffuen, til sin broder Thi▀ Nagel, for 150 Rix Capital. Til for▀echring pantsat A▀prem i Aardal som aarlig [skylder] 2 l°ber 1 pund sm°r, 1 hud och 2 meller koren, med b°xel och herlighed, af dato Aardal d/en/ 21 Agustj 1667.

Lar▀ Her°e haffde til retten indsteffnt Thrond Halffuer▀°n for ľ 2 R/ix/d/alle/r gield hand han/nem/ pligtig er, huilchet hand b°r at betalle inden halffmaanedz forl°b, eller det wed nam och wordering maa vds°ges, huis Ko/ngelig/ Ma/yestett/ affler sin sigt effter lougen.

Anno 1669 d/en/ 9 /October/ [11] holtis h°ste och sageting paa {... [12] ..} Rutlle i Norum <och Sogendal> skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Michel Aaberig. Med gaat folch flere som thinget s°gte, sampt effterschr/eff/ne laugretes mend retten at betienne. Erich Flugemb, Torgier ělne▀, Jachob Quamme, Amund Aar°yien, Johanes BŠ: Bari▀nes, Lar▀ Aaberig.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget som seduanligt sate thing och liuste thingfred, sampt fredliuste alles, af h°y och nedrige stand, dere▀ skauger och eyendeller, d:

/22b

Publicerit han▀ Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste confirmatz paa et ski°de, Ander▀ FŠdder▀en tilh°rende, lydende ord effter andet som f°lger.

Wj Friderich d/en/ 3 af Gudz naade, Danmarche▀, Norigis, Wendes och Gotes koning, hertug vdj Sle▀uig, Holsteyn, Stormaren och Dytmarschen, greffue vdj Oldenborig och Delmenhorst, gi°r alle witterligt at effter▀om hos os vnderd/anigst/ an▀°ges och begieris, wores naadigste confirmatz paa effterschr/eff/ne ski°de, lydende ord effter andet, ▀om f°lger.

Jeg Iffuer Wind til N°rholm, rider, Danmarchi▀ Riges Raad, och Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ befalning▀ mand udj Dallum kloster, kiendes och hermed vitterligt gi°r vdj dete mit obne bref, at jeg haffuer vndt och forŠrit, och nu med dete mit obne bref hermed vnder och forŠrer, fra mig och mine sande arffuinger och til Ander▀ Feder▀°n T°nder och hans sande arffuinger, en af mine jorder ligendes wed min gaard Kopanger vdj Sogn i Bergenhuus lehn, kaldes Amble som skylder aarligen en l°b sm°r, en hud och aatte meller koren. Huilchen forschreffne gaard Amble, for/schreff/ne Anders Feder▀en for hans lange troe thieniste, ▀om hand mig, saa och min ombudzmand Gi°de Peder▀en vdj hans alderdom paa mine weygne haffuer giort, skal med sin feste m°e, Anne Peder▀ datter, naar hand sig vdj echteschab med hende begiffuer haffue, niude, bruge och beholde til enundelig odel och eygiendomb, for dennem och deres b°ren och arffuinger, med alle sine loter och lunder, vdj acher och eng, skaug och /march/, fische wand och fŠgang, fra field och i fiere, som der nu tilliger och af Arildtz tid tilliget haffuer, och dertil med rette b°r at lige, inted vndertagendes i nogen maader, och kiendes ieg mig, min hustrue, wores b°ren och arffuinger, ingen ydermere lod, del, part, ret eller rettighed at haffue vdj eller til for/schreff/ne jord Amble, eller noget af des rette tilligel▀e, for sin lange troe tieniste som hand <mig och> bem/el/te min ombudz mand paa mine weygne giort och beuist haffuer, vndt, skienchet och forŠret haffuer, at schal haffue, nyde, bruge och beholde til eunindelig odel och eyie, bepligter mig herhos och mine arffuinger, at frj hiemble och fuld kommelig tilstaa for/schreff/ne Anders FŠder▀°n, hans hustru, b°ren och arffuinger, for/schreff/ne jord Amble med al de▀ rette tilligel▀e, som forber°rt er, for alle och huer mands tiltalle, som derpaa effter denne dag

/23a

med rette talle kunde i nogen maade, och holde han/nem/ och han▀ arffuinger, for mig och mine arffuinger, det vden al skade och skade▀l°s i alle maader, de▀ till widnis byrd, haffuer ieg dete mit forŠring▀ bref, saa som et fuldkommen ski°de och we▀ for▀echring, med egen haand bekrefftet och vnderschreffued och mit zigenet herneden ho▀ paa tr°gt. Skreffued vdj Ki°benhaffn d/en/ 15 Junj Anno 1650. Iffuer Wind egen haand. LS.

Da wille wj forschr/eff/ne ski°de wdj alle des ord, clasuler och punchter efftersom den er offuen indf°rt findes, naadigste haffue confirmŠrit och stadfest, saa och hermed confirmerer och stadfester. Erbydendes alle och en huer, herimod effter▀om forschreffuet staar at hindre eller vdj nogen maade forfang at gi°re vnder wor hyllest och naade. Giffuet paa wort slot Ki°benhaffn dend 5 Feb/ruarj/ Anno 1669.

Wnder wort zigenet. Friderich.

Niel▀ Eygem haffde til reten indsteffnt sin broder Johane▀ Berent▀en, for nogen arffue effter Niel▀ Egombs hustrues fader s/alig/ Amund Bare▀nes, den/nem/ en jring om ind falt, da blef Johane▀ Berent▀en och Niel▀ Egom nu for retten wenlig och velforligt, och effter rigtig afregning blef Johanes, Niel▀ paa samme arffue skyldig med alt hui▀ andet den/nem/ kunde i nogen maade i mellem were, penge ľ 6 R/ix/d/alle/r {6 /skilling/} 1 ort. Derpaa haffuer Niel▀ oppeboret 1 ring for Ż R/ix/d/alle/r och schal betalle i Ko/ngelig/ Ma/yestett/ skat deraf 4 R/ix/d/alle/r 6 /skilling/. Bliffuer {hand} saa <fremdeles> Johane▀ skyldig 1 Ż R/ix/d/alle/r 18 /skilling/, som hand effter l°ffte till Ander▀ S°ffren▀en schal betalle, dog ey indsluted d/et/ siste arffueskiffte, om den/nem/ nogen tuestighederne kand indhollde.

Domenichus Nagel haffde indsteffnt Helge Sagemester for nogle bord hand paa Natuig sag for han/nem/ haffde schoren. Herom de for retten bleffue forenede, at Helge schal korte i sin skierel°n derfore ľ 2 Ż R/ix/d/alle/r, och saa schal Domenichus s°ge ho▀ Lar▀ Sagedreng Ż R/ix/d/alle/r.

Her Peder Peder▀en haffde indsteffnt Olle Ormulseng for en del hand han/nem/ {schal} effter \hans/ s/alig/ fader skyldig er. Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget suaret paa hans weygne at hand gierne wil betalle samme gield, effter▀om derpaa ey noget tilforne haff/ue/r betalt.

Iffuer Huche Aa▀en for vde blifuende effter louglig steffnemaal bleff kiendt i b°der til han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestett/ - 1 /march/ s°lff.

/23b

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ bestalter capetein offuer Sogns Compagni erlig och welb/yrdig/ Gerrich Erenst von Ge▀dorph haffde till retten ladet indsteffne en soldat wed naffn Christen Kalschind, formedelst hand han▀ welb/yrdighed/ vdj en suplication schal haffue angiffuen for nogle aar forleden, at haffue begiert en andel penge af han/nem/ for hand befriel▀e fra compagniet, med widere d/ets indhold/.

Bem/el/te Christen Kalschind m°tte for retten, och foregiffuer at hand ey noget paa hans welb/yrdig/hed capeteinen haff/ue/r at klage, och aldrig haffuer giffuet han/nem/ nogen penge, eller capeteinen nogen penge af han/nem/ weret begierende, och aldrig haffuer weret han▀ welie och begiering at det vdj den skreffne suplication schulle indf°res.

Anno 1669 d/en/ 11 /October/ [13] holtis almindelig h°ste och sageting paa Walager i Soluerens {thingstue} skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Las▀e Quamme, och effterschr/eff/ne laugretis mend i bem/el/te Soluerens skibrede. S°ren Hol▀etter, Ander▀ Quamme, Erich Winge, Carel Soluj, Niel▀ Batten, Knud Moe.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget sate thing och liuste thingfred, sampt och fredliuste alles af h°y och nedrige stand, deres skauger och eyendeller, saa som seduanligt, d:

Tholleff Halffuer▀°n for begangen leyermaal med han▀ fŠster quinde Magdelj Ingebregtdatter, af sonet med han▀ Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit i b°der penge ľ 2 R/ix/d/alle/r 1 ort.

Peder Jen▀en sidtzhafftig paa Amble haffde til retten indsteffnt S°ren Hol▀eter, Madz Lomemb, Lar▀ Kalhage, Knud Moe och Andfind Lae for en stor andel saget°mmer de v=lougligen haffuer hugen vdj han▀ skouger och eyendeller. Det hand formener de belligen▀ effter lougen b°r at betalle d:

Forschr/eff/ne mend till sagen at suare m°tte i rette och foregaf gierne at wille sig for deres formastel▀e vere vdj Peder Jen▀ens minde, foruden S°ren Hol▀etter. Hand bereted at allerede waar med Peder Jen▀en for sin person forenet.

Da er saalede▀ for retten afskiediget, at for/schreff/ne indsteffnt mend schal forf°ye sig til Peder Jen▀en nor hand fra Bergen hiem kommer, och sig forligel▀e med hannem for skaden tilbyde, och der▀om de da iche kand foreni▀ er sagen optagen til jorden i for aarett bliffuer aaben, at skaden da louglig kand be▀igtes, til huilchen tid parterne da effter louglig war▀ell, effter den vdstede forkyndte steffning da m°der, saa schal nest Gudz hielp en huer weder fares retens geme▀.

/24a

Jen▀ Jen▀en borger och induoner vdj Bergen haffde till retten indsteffnt sin landbunde Thorchel Soluj for 11 Ż R/ix/d/alle/r resterende f°rste b°x▀el och 1 gield weder, som effter hans l°ffte nest forleden sommer burde til fylleste weret betalt.

Bem/el/te Thorchel m°te i rette til sagen at suare, och begierede paa for/schreff/ne resterende b°x▀el, fordrag paa 3 aar▀ tid at betalle, saasom nu denne neruerende h°st en thredie part och til kommende h°st 1 thredie part, och til h°sten 1671 den siste 3die part, och det vdj Bergen paa sin egen bekostning til Jen▀ Jen▀en at leuere, och saa frembt nogen af for/schreff/ne terminer i rette tide ey war der betalt, erbyder hand sig derfore vden widere loug och dom at lide nam och wordering. Huormed Jen▀ Jen▀en waar forn°yet, och dog paa hans erbydel▀e begierede dom.

Da er saaledes for retten af▀agt, at der▀om bem/el/te Thorchel Soluj ey holder sit l°ffte och terminer, b°r for/schreff/ne resterende f°rste b°xsel wed nam och wordering af hans godz och formue at vd▀°ge, huor Ko/ngelig/ Ma/yestett/ affler sin segt d/eraf/.

Niel▀ Jen▀en haffde til retten indsteffnt Lar▀ Lae for kost och thŠring for den sag och thrette den/nem/ imellem falt nest forleden sommer om nogen engeteyger, huoraf Niel▀ Jen▀en nogle st°cher waar beretiget och tilkiendt, och en del af de paa steffnte theyger bleff fore funden nogen lunde at were rigtig, saaledes som af parterne til forne waar brugt.

Lar▀ Lae m°te i rette til sagen at suare, och foregaf ey at kunde effterlade de for/schreff/ne teyger, vden dom, effter dj de af han▀ formend han/nem/ waar anuist, vden hans jordeyger det wille effterlat, effterdj hand som en leylending iche kunde giffue sin eygeres jord bort, som drage▀ tuill om, och derfore formente at burde were frj for kaast och tŠring.

Niel▀ Jen▀en sate j retten om han/nem/ iche bellig kaast och tering burde betalles, effterdj hand hoffued sagen haffuer wundet, och Lar▀ Lae endelig om en del af de thoffte theyer stod paa dom, och herpaa er en retme▀ig aff▀egt begierende.

Da er saaledes for retten afsagt effterdj Lar▀ Lae {iche} paa en del aff de toffte teyer haffuer begeret dom, och ey til forne den tid Niel▀ Jen▀en han/nem/ aduaret, wille lade sig ▀ige, vden dommer och dannemend den/nem/ at schielde, da b°r Lar▀ Lae som sagen haff/ue/r tabt

/24b

effter recessen at betalle dom och breffue penge, saa som for {dommen} steffningen Ż R/ix/d/alle/r, och for dommen med stemplet papir 2 Ż R/ix/d/alle/r, och dermed for widere kaast och tŠring at were frj, effterdj hand som en leylending haffuer staaet paa sin jord eygeres ret <som hand formente, saa> och ey nogen rigtig fortegnel▀e paa nogen kaast och tŠring af Niel▀en(!!) [14] indgiffues.

Andfin Lae waar indsteffnt af Maren Jens dater for ľ 2 Ż R/ix/d/alle/r hand hende pligtig waar. Deraf beloffued Andfind at betalle 1 R/ix/d/alle/r i h°st och resten till aare.

H/err/ Han▀ Pouel▀en haffde indsteffnt Andfind Lae for hans landschyld och rettighed, och widere hand han/nem/ skyldig er, huor effter den/nem/ en contracht er sluted nest forleden waarting d/en/ 21 April/is/, huilchet hand ey haff/ue/r effter kommet, och derfore setter i rette, om hand iche strax han▀ contracht b°r effterkomme, eller lide nam och wordering i han▀ godz effter des indhold.

Anfind La m°tte i rette, och begierede endnu fordrag som tilforne, mens H/err/ Hans war dom begierende.

Da er saaledes for retten afsagt, at for/schreff/ne Andfin Lae inden halff maanedz forl°b b°r at fyllest gi°re den louglige til tinge oprettede contracht, eller det effter contrachten wed nam och wordering maa vds°ges paa huilchen tid Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ resterende skater maa tagi▀ i agt.

Anno 1669 d/en/ 14 /October/ [15] holtis almindelig h°ste och sageting i Marifier i bem/el/te Marifier skibrede, offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, och effterschr/eff/ne lougretes mend i bem/el/te skibrede. Jen▀ Feet, Olle Jordanger, Peder Thorffui, Olle Lunde, Las▀e H°ye, Peder MŠllem.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit sate thing och liuste thingfred. Item fredliuste alles af h°y och nedrige stand, deres skouger och eyendeller, at ingen sig dermed befatter, vden loff och minde, vnder tilb°rlig straf, d:

Marette s/alig/ Pouel Lundes [16] haffde till retten indsteffnt hendes suaager Pouel Lunde [17] , for en contracht den/nem/ imellem er opretted, i ombudzmandens och dannemends neruerel▀e, om noget at saa och f°de ho▀ han/nem/, for hui▀ hende til op▀agen for sin jord affstaael▀e

/25a

at nyde sin liff▀tid, som schulle bestaa vdj ľ 4 m/eller/ korn aarlig at saa, 1 koe at f°de och 2 s°nder, och derforuden at gaa til han▀ bord aarlig och daglig d:

Hun formener at han▀ contract b°r at staa wed magt, saa begierer hun ey nogen widere at f°des ho▀ han/nem/ daglig, men▀ sig om paa et andet sted, och waar dom begierende.

Da er saaledes for retten af▀agt, at deres sluted contract b°r at bliffue wed magt, och saa frembt nogen af parterne taller {... [18] ...} paa contracten, b°r den at b°de til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ - 4 /march/ s°l, och dog holle samme contract.

Anno 1669 d/en/ 21 /October/ [19] holtis almindelig h°ste och sage ting paa Fragstuens tingstue i Lyster skibrede. Off/ue/r werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Christen Niel▀en, och effterschr/eff/ne laugretes mend i Lyster skibrede. Haaffuer NŠs, Iffuer H°yum, Tommes NŠs, ěsten Berge, Pouel NŠ▀, ěsten Bolstad, Knud Bringe, Elling Hougen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget sate ting och liuste thingfred sampt fred liuste alle▀ af h°y och nedrige stand, dere▀ skouger och eyendeller, at ingen sig dermed vden loff och minde befatter, vnder tilb°rlig straf d:, sampt fredliuste lo▀ och maar och sakel och al anden pelterj d:

Publicerit han▀ Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste bestalnung vdgiffuen til erlig och welbyrdig mand Friderich Johan Marschalch, geheime raad {och} vice canceler i Norge och nu ampt forualter offuer Bergenhuu▀ ampt, af dato Ki°benhaffn d/en/ 24 April/is/ 1669.

Effter op▀etel▀e fra den nest afuigte 20 April i den sag mellem Han▀ Jen▀en ěrbech, raadmand vdj Bergen, och Christopher Gierdtzen, Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit vdj Indre Sougen▀ fougderj, anlangende Thalsetters °degaardz brug, som Han▀ ěrbech sig formener at were nermere beretiget at bruge end Christopher Gierdtzen, som des beschaffenhed widere aff protucolen ľ folj ľ 8 och 9 kand erfares.

Retten er presenterit {med de▀am(?)} Christopher Giertzen i egen per▀on, och vnge Han▀ ěrbech paa sin faders weygne, med effterf°lgende agter som mundtlig och skrefftlig indstilles.

/25b

1.      Christopher Gierdtzen for det f°rst tilspurde menige almue, som i dag den st°rste del af Lyster skibrede for retten presenterit, om iche Thal▀eter af Arildz tid, stedze haffuer liget vnder Flaaham/m/er, och weret brugt der vnder. Huortil almuen med en stemende mund suarede, at de aldrig andet kand mindes, och aldrig andet af dere▀ foreldre haffuer h°rt.

2.      Om iche Flaahammer haffuer altid hafft paa sam/m/e °degaard Thal▀eter, worschaug til fŠit at fremf°de, sampt sommer sloter och h°ste bede. Det almuen i lige maade med enstemende mund suared ey andet haff/ue/r h°rt.

3.      Tilspurde hand ilige maade almuen, om den/nem/ iche er beuost, at der er beligende i mellem S°rum och Tal▀eter, effterschr/eff/ne gaard teyger, nemblig Haffreberig, Heygestig teyg, Lauold och Flaahamer teyger. Huortil almuen suarede at sig saaledes i sandhed befindi▀.

4.      I ligemaade blef almuen tilspurt, om nogen kand mindes at samme °degaard Tald▀eter, haffuer liget til S°rum eller nogen anden gaard, end som till Flaahammer, och om den vden Flaahamer gaardz st°rste skade och forderffuel▀e kand mestes, och huad som almuen▀ suar her paa er, begieres vdj tingbogen maatte indf°res, och han/nem/ giffues beschreffuen. Hertill suaret mennige almue i lige maader, at de aldrig haffuer h°rt nogentid Tald▀eter at haffue liget vnder S°rum tilbrug▀, och er den/nem/ noch▀om veterligt at Tal▀eter °degaar ey vden Flaahamers forderffuel▀e kand mestes derfra, och det ved Šd wille bekreffte.

Herimod af vnge Han▀ Jen▀en(!!) ěrbech indgiffuen wores allernadigste here▀ kongis bref, lydende ord effter andet som f°lger.

Wj Fredrich d/en/ 3 af Gudz naade Danmarche▀, Norgis, Wendes och Gotes koning, hertug vdj Sledzuig, Holstein, Stormaren, Dytmarschen, greffue vdj Oldenberig och Delmenhorst, gi°re alle witterligt, at efftersom Hans Jensen ěrbech, raadmand vdj vor ki°bstad Bergen, sig in Anno 1663, af Christen Peder/▀en/, vore▀ s/alige/ fiscal, haffuer til forhandlet S°rum hoffuidgaard i Bergenhuu▀ ampt, med de▀en tilliggende, huor iblant schal were en liden jord kaldet

/26a

Tal▀etter, som Christopher Gierdtzen sig tilholder, och vnder en affuel▀gaard bruger, med foregiffuende hand den schal haffue fŠst, da saa som bem/el/te Christopher Gierdtzen samme st°che jord ey selffue beboer, det lougen en leylending schal tilholde, och derfor vden med andre gaarde at were for▀iunet, och bem/el/te Hans Jen▀en ěrbech foregiffuer samme jord ey vden sin st°rste schade fra bem/el/te S°rum hoffuedgaard, at schal kunde meste. Norgi▀ loug och saa fuld kommeligen for klarer, at odel▀mand er nest sin jord selff at bruge och be▀ide, da haffue wj effter aller under danigste an▀°gning och begiering, allernaadigste beuilget och tillat, saa och hermed beuilger och tillader, at bem/el/te Han▀ Jen▀en ěrbech, forschreffne st°che jord til bem/el/te S°rum hoffuedgaard, sielffuer maa nyde och bruge, nor hand effter egen erbiudel▀e, till bem/el/te Christopher Gierdtzen igien leuerer, hues hand til forige ombudzmand, beui▀er sig vdj feste deraf at haffue giffuet, forbydende▀ alle och en huer herimod efftersom forschreffuet staar, at hindre eller vdj nogen maade forfang at gi°re, vnder wor hyllest och naade. Giffuet paa wort slot Ki°benhaffn d/en/ 14 Agustj Anno 1669. Vnder wort zignet, Fridrich. LS.

Da effter▀om Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ nadigste bref for o▀ vdj reten ingiffues, at Han▀ Jen▀en ěrbech vnder S°rum gaard schal nyde Tal▀eter °de gaard tilbrug▀, nor hand \til/ Christopher Gierdtzen leuerer hans vdgiffne fŠste, da kand wj iche for de▀ aar▀age kiende noget wdj denne sag, med mindre Christopher Gierdtzen derom kand erlange han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestetts/ naadigste beuelning, sagen ved dom at vdf°re.

Publicerit Han▀ Jen▀en ěrbechs vdgiffne obligation til erlig och w/el/vi▀e Iffuer Christen▀°n, raadmand vdj Bergen, paa ľ 2350 Rixd/ale/r, for aarlig 6 prosento rente, huorfore pant▀ete▀ S°rum hoffuedgaard, med de▀ beste tilligende gaarder och godz, med widere de▀ indhold d:, af dato Bergen d/en/ 28 Martj Anno 1669.

/26b

Maren, Just schomagers, lydeligen tilspurde den mennige almue, om nogen andet haffuer h°rt, end at hende▀ b°ren nemblig Christen Just▀°n och Bent Justs°n, haffuer schiechet sig herpaa stedet, huor de hid indtil af barndom/m/en er opf°d erlig och wel, at de nu dere▀ skudzmaal maate erlange, effterdj de sig paa fremede steder agter sig at begiffue.

Den menige almue gaf den/nem/ et gaat och erlig skudzmaal, som skiechelige per▀oner sig wel s°mmer och anstaar, d:

Ti▀ Nagel haffde til reten indsteffnt Eling Aaberig for en hest hand haffde lont han/nem/ och waar kommen til skade, hor fore Elling effter forligel▀e for reten schal giffue Thi▀ Nagel penge ľ 1 Ż R/ix/d/alle/r, och Elling at s°ge den/nem/ hesten fra han/nem/ v=louglig haffuer taget och brugt.

Effter op▀etel▀e i den sag imellem Christopher Gierdzten och Jen▀ Christen▀en, fra d/en/ 4 Maj nest afuigt, angaaende b°xselen och retten til Lauold och Sanduigen som Christopher Gierdtzen sig wil tilholde, och formener sig nermere at were det beretiget, end Jen▀ Christen/▀en/ som en fremed mand sig det haffuer til forhandlet, med widere som af protucolen folj ľ 12 och 13 kand erfare▀.

Parterne paa begge sider m°tte i rette, och sig begge til skiffte contracten hen skyder, at b°r wed magt at bliffue, och saa derho▀ waar endelig dom begierende.

Effter tiltalle giensuar och denne sags leylighed, da fornemmes af indlagde for▀eyglede arffue skiffte bref effter s/alig/ Maren, Ander▀ Lar▀ens, daterit Lauold i Maj och Junj 1654, at samptlige arffuinger imellem <paa skifftet> er sluted och opreted en louglig contract, at ingen maa negte hin anden hue▀ smaa parter paa en huers lod falden er, til mage skiffte eller bellig ki°b d: Huilchen louglig skiffte contract, som arffuingerne /:och iche fremed i mellem/: [20] er sluted och opreted. Wj iche i nogen maade {at} kand wide at sueche, mens den langt mere at fuldbyrde, saa parterne der effter sig b°r wide

/27a

at rette. Helst effterdj at godtset iche befindes at were lougb°den, som lougen tilsiger, eller Christopher Gierdtzen, som h°ist lodz eygere i Lauold, \och/ paa sin s°ns <Welchen Christophersens odelsboret [21] > weygne, tilb°den af Tonne▀ Hansen enten at ki°be eller selge, och nor contracten saalede▀ i sine {par} rete mening effter kommes, kand ey nogen trete om b°xselens ret indffalde, mens imidlertid f°lger den dog h°yste lodz eygere [22] .

Anlangende den b°xselret vdj Sanduigen, ▀om for indf°rt finde▀, da er endnu derom ingen breffue af nogen parter for o▀ i retten indgiffuen. Huad en huer med b°xsel och herlighed \sig/ haffuer tilforhandlet, och huad ret der findes paa begge sider. Derfore den sag til neste ting optagen, {och} at da parterne dere▀ adkombst kand ind giffue, schal da gaaes hues ret er.

Publicerit et thiende och fierdings gaffue opreted imellem Peder Iffuer▀°n och hans hustru Berete Erich▀dater, af dato Dal▀ ěr d/en/ 1 Septemb/er/ 1669.

Anno 1669 d/en/ 20 /November/ [23] holtis sageting paa Dalle thingstue vdj Lyster skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, och effterschr/eff/ne laugretes mend i bem/el/te skibrede. Christen Niel▀en Fur, Peder Skieldum, Botel Sande, Mogens Fi°▀ne, Knud Bringe, ěsten Berge.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget sate thinget [och] liuste thingfred som seduanligt d:

Publicerit et ski°de af Clau▀ Suegom och Ingebregt Wigdal, vdgiffuen til <Madz S°ffren/▀en/ och af han/nem/ til> Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget Christopher Gierdtzen, paa 18 /mercher/ sm°rs leye och 2 mel/ler/ koren i Sanduig, och femb meller korens leye i Sanduig, af dato Sanduig d/en/ 25 Januarj 1669 och af Dal▀ ěr d/en/ 27 /October/ [24] 1669.

Publicerit et ski°de af H/err/ Hans Lemechen, Gudz ordtz medtienner til Eyd▀fiordz prestegield i Norfiord(!!), till S°ffren Jen▀en paa D°▀en, paa effterschr/eff/ne gaarder. Vdj Bringe 1 l°b sm°r, 1 hud och 8 mel/ler/ koren. Suangstue 5 pund sm°r och 1 hud och 3 mel/ler/ koren. Lerum 1 l°b sm°r, Ż hud och 4 mel/ler/ korn. Alt med b°xsel, och i Lyster prestegield beligende. Wold i Lerdal 1 pund sm°r vden b°xsel. Wang▀ne▀ i Ytter Sogen i Mitun Ż l°b sm°r, af dato Bergen d/en/ 11 Septe/mber/ 1669.

/27b

Publicerit et ski°de af Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Giertzen vdgiffuen til S°ffren Jen▀en paa D°▀en, paa 1 hudz leye i Bringe, vden b°xsel, af dato Flaahamer d/en/ 29 Januarj 1669.

Publicerit et ski°de af Johanes Fleche vdgiffuen paa 1 l°bs leye i Bringe, med b°x▀el och herlighed, til S°ffren Jen▀en paa D°▀en, af dato Fliche d/en/ 20 April/is/ Anno 1669.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffde til reten indsteffnt effterschr/eff/ne for begangne leyermaal, nemblig J°rgen S°ude, Knud Mogen▀en, Han▀ M°rchrj, Anfind Otum, Tholleff Lien, Thorbi°ren Peder▀°n, Lar▀ Thorgier/▀en/, Erich Erich▀en, Erich Leremoe.

Offuen skreffne J°rgen S°ude med sin troloffued feste quinde Marte Johane▀ dater for begangen leyermaal, af▀onet for 9 ort.

Thollef Ol▀en Lien for begangen leyermaal med sin throloffued feste quinde Anne Michel▀ dater, til kiendt at betalle Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ sigt 9 ort.

Knud Mogen▀en, Han▀ M°rchrj, Thorbi°ren Peder/sen/, Erich Leremoe, Erich Erich▀en, Lar▀ Thorgier Gierdtz°n(!!), Andfind Otum, wed sig selffuer och dere▀ fuldmegtiger, suaret i rette, at de med dere▀ throloffued feste quinder wed leyermaal {wed dere▀ th} er kommen i for▀else, dog sig beklager, ey till Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der haff/ue/r nogen raad eller midel. Det almuen och med den/nem/ testerit.

Da er herom saaledes kiendt och d°mbt at en huer af forschr/eff/ne per▀onner, for begange leyermaal med deres feste quinde, schal b°de til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ penge ľ 2 R/ix/d/alle/r, 1 ort. Mens Thorben Peder▀en som endnu ey er troloffued, forgiffuer och med sit be▀offued quindfolch, med forderligste wil lade sig troloffue. Huis saa schier, b°r hand i lige maade at b°de effter forordningen. Hui▀ iche {begg} at b°de effter recessen <sine fulle b°der>, och en huer at betalle inden 14 dagers forl°b, eller

/28a

det af Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget wed nam och wordering hos en huer af den/nem/ wdj deres godz oh formue maa vds°ges, och ho▀ huem af den/nem/ ey findis raad till betaling, haffuer fougden magt at lade den/nem/ strafe paa kropen effter recessen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffde till retten indsteffnt Peder Baar▀en, en g/ame/l vdleffued enche mand wed 70 aar g/ame/l, for begangne l°▀ leyermaal med Marete Jon▀dater, at suare til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ f/ougit/ segt.

Forschr/eff/ne Peder Baar▀en m°te i rette, och sig beklaget ey \at/ haffue ringeste /skilling/ midel til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der at betalle, och derfore begieret for Gudz schyld i lideligste maade med han/nem/ maatte handles, helst effterdj mange gaat folch er beuost hans elendig tilstand.

Madz S°ffren▀en och Ander▀ Mandtz°n widnede at den/nem/ i Gudz sandhed er witterligt, at for/schreff/ne Peder Baardtzen, ey ringeste /skilling/ er eyendes til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der at betalle.

Da er herom saaledes forefunden, effterdj for/schreff/ne Peder Baar▀en er en g/ame/l \och graa/ bedaged {mand} suag mand, och ey haffuer midel Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der at betalle for han▀ for▀eel▀e, och ey er arbedz f°r wed arbeyde at betalle och fortienne, der fore henstelle▀ hans straf till den gunstige °ffrighed derom at desponcere, effterdj hand ey kand vdstaa fengsel paa kropen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget for retten giorde rigtig afregning med enchen Maren Otum vdj tuende hendes s°ners neruerrel▀e, da bleff hun han/nem/ schyldig penge 20 Ż R/ix/d/alle/r, 10 /skilling/, huor fore hun han/nem/ vdj pantsate Ż l°bs leye vden b°x▀el i Otum.

Anno 1669 d/en/ 25 /November/ [25] holti▀ ting paa Norne▀ tingstue i Norum skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Michel Aaberig, och till retten at betienne, effterschr/eff/ne laugretesmend. Narffue Norne▀, Erich ělmeim, Christen Melas, Elling Norne▀, Olle ělmeyem, Amund Aaruol.

/28b

Publicerit len▀herrens, erlig och welb/yrdig/ Johan Fridrich Marschalch▀ Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ naadigste bestalning, af dato Ki°benhaffn d/en/ 24 April/is/ 1669.

Publicerit et mageschiffte breff af Catarine, s/alig/ borgemester S°ffren Jen▀ens, vdgiffuen til Christopher Giertzen, Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit, paa Alffsteyg i Marifier skibrede, skylder aarlig Ż l°b sm°r med b°x▀el, och paa Hagen i Norum skibrede skylder aarlig 18 /mercher/ sm°r med b°xsel, imod wederlag en gaard i Norhorlen kaldes N°rtofft, skylder aarlig 1 wog fisch med b°xsel, d:, af dato Bergen d/en/ 2 Agustj Anno 1669.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit Christopher Gierdtzen saalede▀ i dag med almuen haffuer afschiediget, at huer 10 leg[d] straxsens schal ki°be eller lade byge en god fuld kommen attring, med fem kieber om boer, och forferdige med seygel och redschab, som altid och idelig schal lige ferdig och i beredschab, nor ordere kommer och vdgiffues, at soldaterne, paa lag eller arbeyde schal indsende▀ som den/nem/ da vden for▀°mel▀e och ophold kand fremf°re och dertill, at tilsige thuende hu▀mend til huer baad fra Bergen igien at hiem f°re. Huilche hu▀mend af legden schal forschaffe▀ kaast, och saa samme hu▀mend det aar for Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ skat at were for skaanet.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget haffde til retten indsteffnt et quindfolch wed naffn Aas▀e Arnes dater, be▀ouet af Lar▀ Ol▀en.

Item Anne Ol▀dater be▀ouet af Ander▀ Peder▀°n ěre, och Anne Ra▀mu▀dater be▀ouet af Niel▀ Michel▀en Fardal, at suare till deres b°der till han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestett/ for deres begangne for▀eel▀e.

For/schreff/ne quindfolch beklaget sig {ey} at de ey det ringeste til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der er eyende at betalle, och der fore ydemygelig begierede naade.

/29a

Da frem kom Lar▀ Slinde och Madz Norene▀, tuende erlige lougretes mend, med sampt den anden tilstede werende almue, och widnede at samme for/schreff/ne be▀ouede quindfolch ey ringeste /skilling/ er eyiende, til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der at betalle, mens l°ber b°ygden om at thrygle.

Da effter de▀ leylighed haffuer Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit effter recessen magt at lade den/nem/ straffe paa kropen med fenxsel.

Anno 1669 d/en/ 26 /November/ [26] holtis ting paa Rutle fougdeg/aa/r/d/ i Sogendals skibrede. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit, erlig och welfornemme mand, Christopher Gierdtzen, och til retten at betiene effterschr/eff/ne laugretesmend. Michel Aaberig, lensmand, Jachob Quam, Christen Qualle, Erich Flugem, Siur Qualle och Elling Bielle.

Publicerit han▀ exelentz H/err/ lensherres welb/yrdige/ Johan Fridrich Marschalchs Ko/ngelige/ naadigste bestalning, af dato Haffnj d/en/ 24 Aprilj 1669.

Anlangende de baader til soldaterne gi°res forn°den den/nem/ effter ordere til Bergen at frem f°re. Dermed er afschiediget i dette skibrede, som vdj Norum skibrede, at huer 10 leg[d] schal holde en aattering med 5 kieper om bord, och dermed forholdes, som paa folj 28 findes indschreffuen.

Anno 1669 d/en/ 27 /November/ [27] . Lydeligen lŠst och forkyndt paa Quamme thingstue i Solueren▀ skibrede, hans exelentia H/err/ len▀heres welb/yrdige/ Johan Fridrich Marschalchs Ko/ngelige/ naadigste bestallning, af dato Haffnj d/en/ 24 Augustj [28] 1669.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit Christopher Gierdtzen forordnet med almuen, at paa dette sted och skibrede, schal forholdes med baade til soldatterne, nor ordere giffue▀ den/nem/ at fremf°re, huormed at almuen och wel war forn°yet <saasom i Sogendal och Norum>, huilchet schal f°res i werch till f°rst kommende for aare.

/29b

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit haffuer til▀at Olle Thang at were skaffer her oppe paa b°ygden i Solueren▀ skibrede, och loffued han/nem/ til l°n penge ľ 2 R/ix/d/alle/r aarlig, effterdj hand dertil er bequem och beleylig er boende, och hue▀ almuen han/nem/ iche i rette tider ermelte l°n betaller, loffuer fougden han/nem/ at betalle, och det hos almuen tillige med skaten at vd▀°ge.

I ligge maade haffuer Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit i dag forordnet Knud Elffetun at were skydz schaffer i Solueren, och sin l°n hos almuen {och} i Solueren och Mollendzmarchen, saa som seduanligt at aname, huilchet len▀manden han/nem/ haffuer at til▀ige och befalle.

Publicerit et mageschiffte i mellem Catarine, s/alig/ borgermester S°ffren Jen▀ens, och Christopher Giertzen, huor Christopher er giffuen til wederlag for 1 wog fisch med b°xsel och herlighed i Nortofft i Norhorlen▀ fougderj, {for} imod Alff▀teygen i Haffsloe gield, schylder aarlig Ż l°b sm°r, och Hagen i Norum skibrede, skylder aarlig 18 /mercher/ sm°r, alt med b°x▀el, af dato Bergen d/en/ 2 Agustj 1669.

Publicerit et ski°de af Elling MŠllem vdgiffuen, til sin broder Lar▀ Lae vdgiffuen, paa 1 pund sm°rs leye i Moe beligende i Solueren skibrede, med b°xsel och herlighed, af dato MŠllem d/en/ 10 Apr/ilis/ Anno 1668.

Anno 1669 d/en/ 8 Decemb/er/ lydeligen lŠst och forkyndt paa Eren▀ thingstue, for LŠrdal▀ skibrede▀ almue, han▀ exelenti H/err/ len▀herres, eedelle och welbaarne Johan Fridrich Marschalchs Ko/ngelige/ naadigste bestalning, af dato Haffnj d/en/ 24 April/is/ 1669.

/30a

Anno 1669 d/en/ 21 Decemb/er/ holtis ting paa Rutle fougde gaar, for Sogendal och Norum skibredes almue. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit, erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, b°ygde len▀manden Michel Aaberig, och effterschr/eff/ne laugretes mend reten at betiene. Erich Flugem, Lar▀ Slinde, Thorgier ělnes, Jachob Quam/m/e, Siur Qualle, Amund Aarěen.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ bestalter fendrich Jens Billd, haffde til reten indsteffnt Lauridtz Erich▀en Flugem paa edelle och welb/aarne/ capetein Gesdorphs weygne, for begangne leyermaal med Gurj Niel▀d/atte/r, som hand formener till welb/aar/ne capetein som en soldat b°r sine b°der at aflege.

Forbem/el/te Lar▀ Erich▀en presenterit for retten och tilstod samme begangne leyermaal, och derfore at haffue b°t til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fougit forend som hand vnder compagniet blef indschreffuen effter forordningen, penge ľ 9 ort. Det Ko/ngelig/ May/estet/tz fouget och tilstod, och till han▀ Ko/ngelig/ Ma/yestett/ der fore at haffue giort reygenschab, och derho▀ endnu beloffuer och til▀iger, saa snart han/nem/ maa beuelge▀, samme quindfolch at wel egte, effter han▀ forige l°ffte.

I ligemaade haffde welb/aarne/ capetein wed fendrich Jen▀ Bille ladet indsteffne Jen▀ H°stagger for begangen leyermaal med et l°▀ quindfolch, Ingebirg Knudz dater.

For/schreff/ne Jen▀ H°stager, af sonet for reten, effter han▀ yderste formue, effter almuens widnis byrd, som och laugretet nochsom er witterligt till han▀ Ko/ngelige/ Ma/yestett/ 6 Rixd/ale/r.

Johane▀ Jon▀en Fembred, soldat, i ligemaader indsteffnt for begangen leyermaal med sin fester quinde, Marete Erich▀dater. Blef til kiendt til Ko/ngelig/ Ma/yestett/ b°der 2 R/ix/d/alle/r 1 ort at betalle inden fiorten dager, eller det maa wed nam och wordering vd▀°ge▀, och om da ey betalling findes, blef afschiediget at han▀ leg▀mend af han▀ tilstundende l°n schal betalle.

/30b

Her foruden blef almuen af Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit aduaret och anbefallet, at en huer leg holder soldaterne▀ geuer i allemader ferdig, som det sig b°r.

I ligemaader at betalle deres soldater deres forfalden l°n til sin rete tid och terminer, huilchet soldaterne bereted hid indtill at were schied, vden paaklage for retten.

Item blef alle leg▀mend befallet at tage deres leg▀ soldater til tieniste i leget, at dermed kand haffue sin rigtighed. Det almuen och beloffued at schie schulle.

Hue▀ anden v=enighed imellem leg▀mendene och soldaterne, enten om deres geuer at forferdige eller i andre maader, blef rigtig imellem dennem forenitt.

Publicerit comisari Han▀ Han▀ens och Peder Han▀en raadmand vdj Bergen, deres panteschi°de paa 1 l°bs leye i Setien af Apostels godtz, til Lar▀ Ol▀en Slinde, af dato Bergen 30 Martj 1669.

Han▀ Morten▀en paa Kopanger gaard haffde indsteffnt Jen▀ H°stager for 8 R/ix/d/alle/r, 1 /march/ 12 /skilling/ hand han/nem/ vdj f°rsteb°x▀el och forstragt godz pligtig er, och begiered dom til nam och wordering om iche forn°yel▀e schier.

Da effter▀om bem/el/te Jen▀ H°stager presenterer i retten, och ey benegter gielden, er saaledes for retten af▀agt, at hand sam/m/e fordring schal betalle forinden lougen▀ til▀agde tid, eller det wed nam och wordering maa vd▀°ges, huor Ko/ngelig/ Ma/yestett/ afler sin segt, saa frembt det wed mindelighed iche anderledes kan begaaes.

/31a

Christopher Gierdtzen begierede thing▀uidne om iche effterschr/eff/ne parter i ělne▀ {iche} neruerende aar haff/ue/r liget °de, nemblig s/alig/ H/err/ Peder Ol▀en 1 Ż l°b, 1 hud, 18 /mercher/, 2 mel/ler/ korn, slodz midicalz i Bergen 1 l°b sm°r, 1 hud, Berent Nagel 5 meller korn, prŠstebollet 3 m/eller/ korn, Haff▀loe kierche 2 m/eller/ korn, Peder Jen▀en i Amble 18 /mercher/ sm°r, 2 m/eller/ korn, Je▀per Han/sen/ Ż l°b sm°r och 8 mel/ler/ korn \eyendes/. Dette almuen statuerit saalede▀ at were, och sig i sanhed befinde▀, den halffue part deraf, men▀ den halffue part bruges af en leylending.

Anno 1669 d/en/ 22 Decemb/er/ holtis ting paa Weyum for Soluerens och Marifier {tingstue} skibreders almue. Offuer werende Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit erlig och welfornemme mand Christopher Gierdtzen, och effterschr/eff/ne lougretesmend, reten at betiene. Jen▀ Feet, Olle Lunde, Erich Winge, Lar▀ Lae, Lar▀ Kalhage, Peder Thorffuj.

Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ foget Christopher Gierdtzen haffde til reten indsteffnt effterschr/eff/ne quinde▀ per▀oner, som sig med leyermaal haffde for▀eet, nemblig Ingerj Erich▀dater, som Ingebregt Hermandzen be▀off, Syneued Lar▀dater som Knud Hegestad be▀of.

Da widnede den gandsche tingalmue med for/schreff/ne quindfolch, at de iche det ringeste til Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ b°der at vdgiffue er eyendis, men▀ l°ber b°ygden om at trygle til deres f°de och derfore ey m°tte i rette.

I ligemaade begierede Ko/ngelig/ Ma/yestetts/ fogit almuens widnis byrd, om den/nem/ iche er witterligt at det quindfolch, Gurj Ol▀dater, som af Pouel Lunde blef be▀offuet, blef reff▀et, formedelst hun hendes foster haffde formyrt, och effter hende befantes ringeste midel Ko/ngelig/ Ma/yestett/ at f°re til reygenschab. Mennige almue testeret at hun ey det ringeste war eyendes, effter▀om hun var et vng menische, och aldrig haffde tient hos fremede, mens stedtze veret hiemme hos sinne fattige {folch} foreldre.

/31b

Lar▀ Vgullen waar af Ko/ngelig/ Ma/yestett/ bestalter fendrich Jens Bild indsteffnt, for Olle Bendig▀ens l°n af han▀ jord, huilchet hand blef til kiendt at betalle, for et aar▀ magt, som han/nem/ fordres inden lougens tilsagde tid, eller det wed nam och wordering maa vd▀°ge▀.

[SLUTT]



[1] I margen: Ahtlint??????

[2] 8br

[3] 3de

[4] 9br

[5] Slik skrevet i originalen

[6] Slik skrevet i originalen

[7] Slik skrevet i originalen

[8] Skal vel vŠre Berette B°e

[9] 8br

[10] 8br

[11] 8br

[12] Uleselig ľ helt overskrevet

[13] 8br

[14] Nils Jensson

[15] 8br

[16] Paul Knutsson

[17] Paul Arnesson

[18] Uleselig ľ er grundig overstr°ket

[19] 8br

[20] Slik skrevet i originalen

[21] Det er litt uklart om Ĺodelsboretĺ skal stň her, eller mellom orda Ĺweygneĺ og Ĺtilb°denĺ like etterpň

[22] I margen: L/andsleye/ B/alchen/ 1 /Capitel/

[23] 9br

[24] 8br

[25] 9br

[26] 9br

[27] 9br

[28] Tydeligvis feilskrift av skriveren. Jfr. tidligere innf°rsler.